Fru talman! Det jag tog upp här var det exempel vi
tog upp i vår motion, Sten Östlund. Det gäller tillfäl-
len då en minoritet av de anställda är med i facket.
Jag är förvånad över att det är facket som skall utse
representanter, trots att man är i minoritet.
Låt mig ta ett exempel på hur detta kan påverka
från min egen hemstad och min kommunala karriär.
Vi gjorde en organisationsöversyn i kommunen. Då
utsåg facket representanter. Dessutom vill personalen
ha en representant till. Man kan fråga sig om facket
och de anställda alltid är ett och samma. Jag kan inte
begripa varför man i de företag där det är få fackligt
anställda inte låter de anställda utse representanter.
Sten Östlund säger att det inte finns någon undfal-
lenhet och att man enbart bygger på en tradition. När
jag läser igenom hela betänkandet och hela regering-
ens proposition noterar jag att man i stort sett överallt
följer de synpunkter som LO framför. Man följer
nästan inte på någon punkt de synpunkter som fram-
förs från andra remissorgan. Nog är det i väldigt stor
omfattning en undfallenhet inför facket i dessa frågor!
Varför skall vi i Sverige ha väsentligt mer omfat-
tande regler och vara mer klåfingriga än i andra euro-
peiska länder? Det skall ju råda konkurrensneutralitet.
Det blir inte konkurrensneutralt när man tillför regler
som inte finns andra länder.
Jag skulle vilja höra en förklaring, Sten Östlund.
Varför, om det nu inte enbart är klåfingrighet, tillför
man fler regler i Sverige än i de andra länderna inom
den europeiska gemenskapen?