Swish till Simon Axelsson, 0761860127

Fru talman! Välkomna, herrar ministrar!

Socialdemokratin kommer att förlora sin själ. Den som sade detta var Olof Palme, en person som bör ha vetat vad han talade om. Palme sade det i en situation där den öppna arbetslösheten i Sverige höll på att stiga till 3,5-4 %. Året var 1971. Palme manade sina statsråd och myndigheter att ta fram planer, uppslag och idéer om meningsfulla arbeten som kunde komma till stånd omedelbart.

Palmes motiv var utpräglat ideologiskt: "Om vi inte får bukt med arbetslösheten så kommer tiotusentals människor i vårt land att förlora sitt egenvärde, och sin stolthet. Och socialdemokraterna kommer att förlora sin själ." Citatet är från en bok av Thage G. Peterson.

Det var då det. I dag - efter elva år vid regeringsmakten, Anders Karlsson - är i Socialdemokraternas Sverige den öppna arbetslösheten 5,6 % och den totala arbetslösheten drygt 10 %. Knappt 1,4 miljoner personer i arbetsför ålder är inte sysselsatta på den reguljära arbetsmarknaden.

Hur man än räknar är detta nivåer långt, långt över dem som Olof Palme oroade sig för när han talade om att Socialdemokraterna skulle förlora sin själ. Ni socialdemokrater säger, efter elva år i regeringen, att ni är om inte nöjda så ändock stolta över detta - en politik som år efter år håller Sverige på arbetslöshetsnivåer som Olof Palme menade gör att människor förlorar sitt egenvärde och sin stolthet och som brukar kallas för massarbetslöshet.

Människor må i Socialdemokraternas Sverige förlora sin stolthet på grund av arbetslöshet, men någon känsla av förlorad stolthet har vad jag sett aldrig drabbat det socialdemokratiska partiet eller LO. Partiets och LO:s pampar är ändock stolta, även när arbetslösheten är tvåsiffrig och frånvaron på den reguljära arbetsmarknaden som sagt är över en miljon personer.

Ministern slarvar med sanningen i dagens tidning, Svenska Dagbladet, när han skriver att Sverige har en "väl fungerande arbetsmarknad . som gör att andra länder ser oss som ett föredöme" och att Sverige "jämfört med övriga EU har . lägre arbetslöshet".

Vad slarvet med sanningen består i är lätt att slå upp, och jag förstår egentligen inte varför ministern säger så här. Sverige har en arbetslöshet, lågt räknat, på drygt 5 %. Österrike har 4,1 %, Irland 4,6 %, Luxemburg 4,6 %, Danmark 4,9 %, Nederländerna 4,2 % och Storbritannien 4,7 %. Detta är länder som har lägre arbetslöshet än Sverige. Varför skulle de vara avundsjuka på oss? Det är de ju inte.

Vid vilken nivå, Anders Karlsson och Hans Karlsson, på arbetslösheten tänker ni socialdemokrater sluta att vara stolta över er samhällsmodell som resulterat i tvåsiffrig total arbetslöshet år efter år? Är det vid 15 %? Är det vid 10 %? Vid vilken procentsats sammanlagd arbetslöshet upphör er stolthet? När förlorar ni som tillhör dagens socialdemokratiska elit er själ?

Det är intressant att jämföra dagens socialdemokratiska retorik med Olof Palmes. Efter elva år vid makten anges oftast inte längre ideologi som främsta motiv för att bekämpa arbetslösheten, utan syftet är mer instrumentellt: Det är nödvändigt med lägre arbetslöshet som medel och metod för att bidragssystemen ska bli finansierade och kunna fortsätta leverera bidrag och för att skatteintäkter ska finnas för offentliga utgifter.

Javisst, arbete är grunden för allt välstånd. Så är det. Men arbete är ofta helt avgörande för en människas självrespekt och sociala ställning, särskilt i ett land som Sverige. Arbete och arbetslöshet definierar inte sällan en individs identitet och hans eller hennes ställning och värde i en social gemenskap. Hur många gånger har vi inte själva fått eller ställt frågan till någon vi träffar: Och vad jobbar du med då?

Att inte ha ett arbete eller att sakna en trovärdig vision om att få ett arbete kan bryta ned och stänga en människa ute från gemenskap och från sammanhang med andra människor.

En ideologisk grund för kampen mot arbetslöshet saknas numera i Socialdemokraternas regeringsinnehav. Utan ideologi har regeringen fastnat i byråkratiska pseudolösningar på arbetslöshetens övergripande problem i Sverige och Västeuropa. Regeringen nöjer sig med, och förefaller till och med stolt över, plusjobb och andra Amsåtgärder som politikens egentliga mål, som om dessa skulle lösa grundfrågan. Vad är grundfrågan? Jo, att trots en hög bnp-tillväxt är arbetslösheten rekordhög. Bnp-prognoserna för Sverige är förvisso goda, men arbetslösheten minskar enligt samma prognosmakare ändå bara marginellt. Ministern slarvar med sanningen när han skriver att vi är duktiga i Sverige jämfört med övriga Europa.

Trots en hög inhemsk efterfrågan, låga räntor, hyperexpansiv finanspolitik fortsätter arbetslösheten att vara rekordhög. Enligt Konjunkturinstitutets och Statistiska centralbyråns beräkningar - 5,2 % till exempel för nästa år - och Riksbankens prognos är den för hög. Den är väldigt hög. Den är långt över Olof Palmes nivåer.

Slutsatsen kan bara bli en enda. Det är att Socialdemokraterna efter elva år vid makten saknar insikt om recepten för att få ned arbetslösheten. Regeringen saknar både förmåga och verktyg att rätt analysera orsakerna till dagens höga arbetslöshet.

Lösningen på konkurrensen från till exempel Kina är inte aktiv arbetsmarknadspolitik och fler Amsplatser. Svaret på konkurrensen från länder som Indien, USA, Norge eller Polen är inte att skjuta till mer pengar i offentlig sektor för fler platser i kommuner och landsting.

Förslaget att lagstifta om rätt till heltidsjobb är inte bara feltänkt, det är värre än så, det är en dumhet och ett hån mot de redan arbetslösa och mot landets företagare. Det är en dumhet att kräva heltid för alla, om än successivt, när 470 000 personer i dag inte har något jobb över huvud taget att gå till och ytterligare 270 000 personer är undersysselsatta. Det är ett hån att tala om rätt till heltid när de inte har något jobb över huvud taget.

En lag om heltid är inte aktiv arbetsmarknadspolitik utan det är aktiv antianställningspolitik.

Politiken är i dag inriktad på dem som har jobb. De ska nämligen nu ges rätt till mer jobb. Politiken är inriktad på dem som har 80 % i bidrag i stället för att, som vi i alliansen vill, fokusera på att med alla medel se till att människor har hundra procent i lön.

Varför inte diskutera och fokusera på förstahandsalternativet, arbete och hundra procents lön, och inte, som Socialdemokraterna gör, omedelbart retirera till hur man ska försvara 80 % i ersättningsnivåer. Se till att människor undviker att komma i behov av dessa ersättningsnivåer genom att minska arbetslösheten och få upp sysselsättningen!

Efter elva år vid makten, fru talman, råder en renodlad intressepolitik och den är inriktad på att befästa de på arbetsmarknaden privilegierades situation mot dem som försöker tränga sig in.

Välstånd skapas i Sverige i dag genom fler privata jobb. Långsiktigt är en bättre skola och utbildning viktigast för att vi i landet ska ha goda löner och nya jobb när de gamla jobben försvinner.

Arbetsrätten är till sitt syfte defensiv. Den skapar få nya jobb - utom för jurister naturligtvis - i stället för de jobb som försvinner. Ändå är det den som dagens socialdemokrati defensivt helt fokuserar på som skydd mot arbetslöshet, i tillägg till arbetsmarknadspolitiken.

Men vi måste ha både-och, en arbetsrätt som bejakar och bygger på insikten att anställningsbeslut är frivilliga handlingar i företagen som görs av enskilda företagare.

Globaliseringen kan mötas med en mer defensiv och striktare arbetsrätt, javisst, men den skapar inte nya jobb i stället för de som försvinner på grund av strukturomvandling och globalisering.

Vår slutsats är att företag och företagare vid en borgerlig valseger 2006 ska känna att de utsätts för en positiv chock så att de både vill och vågar anställa fler. Företagen ska i sin anställningskalkyl kunna räkna hem ökade fördelar och minskad risk med att anställa ytterligare medarbetare.

Det är en helt felaktig föreställning som Hans Karlsson torgför i Svenska Dagbladet i dag, att Sveriges arbetsmarknad fungerar bättre än arbetsmarknaden i övriga Europa. Som jag sade har ett tiotal länder i Europa lägre öppen arbetslöshet än Sverige.