Herr talman! Det var väl passande att jag kom
precis efter så att jag kan försvara yttrandet från kul-
turutskottets majoritet. Det baserar sig på en gemen-
sam sexpartimotion från Folkpartiet, Centern, Väns-
terpartiet, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Mode-
raterna.
Herr talman! Vi i kulturutskottet har velat gå litet
längre och vara litet mer tydliga, Johan Lönnroth. Nu
var det ju inte vi, utan finansutskottet, som fick skriva
fram det här ärendet. Jag är inte helt nöjd.
Jag tror att frågan hade tjänat på att delas upp
mellan olika ändamålsfastigheter. Det är precis som
det står i betänkandet att det kan vara svårigheter att
dra gränsen för vad som är en ändamålsfastighet. Så
är det. Det håller jag med om.
Men i de fall där det inte är svårt med gränsdrag-
ning, där syftet klart är att värna ett nationellt kultur-
arv och där alternativ användning får betraktas som
utesluten borde inte avkastningskrav råda. Det är det
vi säger.
Som exempel kan vi ju ta, precis som Johan Lönn-
roth gjorde, Naturhistoriska riksmuseet eller Operan.
Jag hade önskat att finansutskottet hade godtagit sex-
partimotionens yrkande om att modifiering av tidigare
beslut om avkastningskrav på vissa kulturhistoriska
ändamålsfastigheter tydliggörs. Det är för mig och
motionärerna självklart att ett särskilt avkastningskrav
inte skall ställas på ändamålsfastigheter där hyresgäs-
ten saknar frihet att byta lokal och staten av den an-
ledningen inte står någon ekonomisk risk. Jag pratar
alltså inte om någon miljardär från USA, utan om när
staten inte står någon ekonomisk risk därför att staten
inte har någon alternativ användning. Men det är
kanske så att Johan Lönnroth stöder dem som vill att
Operan skall bli ett nationellt kasino. Det finns ju de
som inte nöjer sig med att förslå Berns eftersom
Wallenberg äger det, utan vill ha en riktig statlig
byggnad.
Jag noterar också att finansutskottet har tagit till
sig en del av kulturutskottets yttrande. Och det är ju
bra. Även om de inte riktigt verkar förstå vikten av
särredovisning av hyreskostnader i budgetpropositio-
nen så säger de att det kanske kan vara angeläget. Det
är bra.
Jag skall ge ett förtydligande exempel nu när jag
pratar med en göteborgare. När länsmuseet i Göte-
borg ser vad Nationalmuseum får i statligt stöd baxnar
de och vill ha mer statligt stöd. Då ser de inte att de
statliga medlen knappast räcker till att betala hyran
och personalen. Verksamheten är sedan sponsrad och
i viss mån även bevakningen av våra nationella kul-
turskatter. Med en uppdelad budget framgår detta
tydligt. Då blir det också lättare att ta en diskussion.
Dessutom kan man kanske mer tydligt prata om den
s.k. frihet som sägs finnas när det gäller personal.
Alltfler kommer säkert också att kritisera den här
rundgången i systemet när de ser särredovisningen.
Finansutskottet konstaterar slutligen att minskat
avkastningskrav för ändamålsfastigheter medför
minskade intäkter för Fastighetsverket. Ja, just det.
Det är precis det som händer. Det innebär också
minskade kostnader i kulturbudgeten. Det var ju pre-
cis den här rundgången som vi ville undvika.
Jag tycker att vi har kommit en bit på väg i det här
ärendet. Det är jag glad för. Men jag hade velat ha ett
mer tydligt förslag än det vi nu har att ta ställning till.
Med det tydliga förslaget hänvisar jag till de här väl-
digt speciella ändamålsfastigheterna.