Herr talman! Hur positivt man än försöker se på
de här regionalpolitiska skrivningarna kan ingen und-
gå att märka att det finns svårigheter att få det hela att
gå ihop. Man talar om effektivitet, om att spara peng-
ar, om sysselsättningen i Sundbyberg och om syssel-
sättningen på Gotland. Något slags påverkan måste
det ju ha.
Jag vill fråga Lisbet Calner, utifrån en annan in-
fallsvinkel, vad man lägger in i den text som säger att
det här inte får leda till att redan gjorda investeringar
inte kan utnyttjas på ett godtagbart sätt och att det för
såväl föreningslivet som statens finanser är av stor
vikt att den framtida verksamheten bedrivs på ett
effektivt sätt. Det här är alltså upp till den nya bolags-
ledningen, och det är inte svårt att föreställa sig att
man kan göra bedömningar som inte stämmer med de
regionalpolitiska intentionerna på grundval av de här
skrivningarna.
Än mer intressant tycker jag det här med synen på
konkurrens är. Jag tyckte inte att vi fick någon för-
klaring från Lisbet Calner på varför det skall gälla
särskilda regler och ett särskilt synsätt på konkurrens
just på det här området. Stordriftsfördelar och sam-
ordningsvinster är ju det traditionella sättet för mono-
polisterna att förklara varför de helst vill vara ensam-
ma på marknaden. Som flera har pekat på är konkur-
rens utifrån snarare ett argument för att de svenska
företagen skall ha en intern konkurrens som gör att de
blir effektiva, som gör att de tar fram nya produkter
med vilka de kan konkurrera med de utländska jättar-
na. Inte heller här får jag resonemanget att gå ihop.