Fru talman! Det spekuleras en del även nu här i
kammaren om huruvida det över huvud taget kommer
att bli någon monetär union eller ej. Det diskuteras
också när den i så fall kommer till stånd. Vi kan na-
turligtvis inte veta bergsäkert hur det kommer att bli
med den saken. Det vet ingen av oss här i dag. Vi har
ett Maastrichtavtal som säger att den monetära unio-
nen skall träda i kraft 1997 eller åtminstone senast
1999. Detta hänger ihop med när länderna uppfyller
kriterierna för en sådan monetär union. I dag är det
ganska få länder som gör det.
För egen del är jag ganska optimistisk och tror att
flera länder kommer att uppfylla dessa kriterier i god
tid. Såväl Frankrike som Tyskland kan vara i stånd att
bilda en monetär union 1997 eller 1999. Jag tror att de
kommer att göra det. Det kommer nog att bli mycket
naturligt för de länder som uppfyller kriterierna att
ingå i den unionen. Jag tänker i första hand på Hol-
land, Luxemburg och Österrike. Men kanske även
Danmark och eventuellt ytterligare något land, t.ex.
Portugal, kan komma att ingå i den gruppen.
Jag är helt säker att på att om inte förr så åtmins-
tone när detta inträffar kommer det att bli ett mycket
bestämt mål för alla de länder som ingår i den europe-
iska unionen, däribland Sverige, men som vid den
tidpunkten inte uppfyller kriterierna att se till att de så
snabbt som möjligt gör det så att de kan komma med i
den monetära unionen. Det kommer att innebära be-
tydande vinster för ett land att ingå i unionen, och det
kommer att innebära betydande nackdelar att stå utan-
för.Jag ser med optimism på möjligheterna att få till
stånd en monetär union. Det är min fulla övertygelse
att det är viktigt att Sverige kommer med i den och att
vi ser till att vi för en sådan ekonomisk politik att vi
inte själva omöjliggör Sveriges deltagande.
Det var vad jag hade att säga om detta, fru talman.
I princip ser jag mycket positivt på att man har
folkomröstningar. Jag talar då om folkomröstningar
som är realiter beslutande och där det bara finns ett ja-
och ett nejalternativ, dvs. en folkomröstning av exakt
det slag som vi just har haft. Det är en bra typ av
folkomröstning.
Vi kan konstatera att den här folkomröstningen
gällde frågan om vi skulle gå med i eller ställa oss
utanför den europeiska unionen på de villkor och de
förutsättningar som framgår av avtalet mellan Sverige
och den europeiska unionen. Man röstade om avtalet,
om Sverige skulle bli medlem på basis av det avtal
som fanns. I det avtalet står det mycket tydligt att den
europeiska monetära unionen ingår som en del i målet
för samarbetet inom den europeiska unionen. Det är
ett mål som Sverige också ansluter sig till och inte har
gjort något undantag ifrån. Vi har däremot angett att
Sveriges riksdag, innan Sverige tar steget in i den
tredje etappen, skall få möjlighet att fatta ett beslut i
den här frågan.
Jag är glad över att regeringen bekräftar att den
står bakom det som i detta avseende uppnåddes i
förhandlingarna och att det kommer att gå till så här,
men vi skall inte nödvändigtvis ha två folkomröst-
ningar i samma ärende.
Denna folkomröstning omfattade faktiskt frågan
om den europeiska monetära unionen. Den frågan
ingick som en del av förutsättningarna för medlem-
skapet. Därutöver är det sagt att Sveriges riksdag,
inför Sveriges ingående i den tredje etappen, skall få
uttala sitt. Detta finns också med i de villkor som
folket tog ställning till i en folkomröstning. Jag anser
därför att den här frågan är avgjord genom den folk-
omröstning som har hållits.