Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellationerna 1994/95:9 och 14 om folkomröstning före Sveriges anslutning till ett

Finansminister GÖRAN PERSSON (s), 1994-11-17 (riksmöte 1994/95).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Per-Ola Eriksson har frågat mig om

hur jag anser att Sverige bör prioritera de ekonomisk-

politiska målen, t.ex. full sysselsättning, i förhållande

till andra ekonomisk-politiska mål samt tidtabellen för

den tredje etappen av EMU och ett svenskt deltagande

i den gemensamma valutan. Helena Nilsson har frågat

mig om min uppfattning om att ett eventuellt svenskt

inträde i det monetära samarbetets tredje etapp, in-

klusive den gemensamma valutan, skall underställas

riksdagen för avgörande samt föregås av en folkom-

röstning. Jag besvarar interpellationerna i ett sam-

manhang.

En förutsättning för EMU:s tredje etapp, dvs. valu-

taunionen, är att de deltagande länderna har en till-

räckligt stabil och likartad ekonomisk utveckling.

Därför fastställs i Maastrichtfördraget kriterier som

medlemsstaterna skall uppfylla inför en övergång till

den tredje etappen, de s.k. konvergenskriterierna, om

bl.a. prisstabilitet och sunda offentliga finanser. Dessa

kriterier är enligt min mening uttryck för vad som bör

känneteckna en sund och stark ekonomi, och kriteri-

erna överensstämmer med den färdriktning som ut-

trycks i den ekonomisk-politiska proposition som

regeringen nyligen lade fram. Tidigare, när svensk

ekonomi var stark och arbetslösheten låg, uppfyllde

Sverige konvergenskriterierna.

Resultatet i folkomröstningen medför att Sverige

liksom andra medlemsländer påtar sig att uppfylla

konvergenskriterierna. Detta innebär inte någon änd-

ring av ekonomisk-politisk inriktning, och självfallet

måste den takt i vilken vi försöker nå kriterierna an-

passas till svenska förhållanden. Svensk ekonomi

präglas för närvarande av mycket stora obalanser.

Saneringen av de offentliga finanserna måste göras i

ett medelfristigt perspektiv. Jag håller med Per-Ola

Eriksson om att takten måste anpassas till kraven på

att upprätthålla välfärden och en hög sysselsättning. I

regeringens proposition 1994/95:25 anges som mål en

stabilisering av statsskulden som andel av bruttona-

tionalprodukten senast år 1998.

EU:s medlemsländer utarbetar, som ett led i an-

strängningarna att nå likartad ekonomisk utveckling,

s.k. konvergensprogram. Dessa program skall ange

hur länderna i ett medelfristigt perspektiv avser att

uppfylla konvergenskriterierna. Även Sverige kom-

mer att utarbeta ett konvergensprogram.

Jag understryker att kraven på prisstabilitet och

sunda offentliga finanser är förutsättningar för uthål-

lig tillväxt och därmed för en långsiktigt hög syssel-

sättning. Medlemskapet innebär ett stöd för våra na-

tionella ansträngningar att få balans i svensk ekonomi.

Tidplanen för starten av EMU:s tredje etapp inne-

bär att tredje etappen kan inledas redan år 1997, om

en majoritet av medlemsländerna uppfyller konver-

genskriterierna per 1996. Detta ter sig, enligt min

bedömning, mycket osannolikt. Den tredje etappen

skall, enligt fördraget, inledas senast den 1 januari

1999 av de länder som är kvalificerade.

Med tanke på obalanserna i den svenska ekonomin

kommer det att dröja innan Sverige kan uppfylla kon-

vergenskriterierna.

I samband med förhandlingen om ett svenskt

medlemskap i EU skedde ett samråd mellan dåvaran-

de regering och socialdemokratiska partiet, så att det

föreligger en bred politisk enighet om beslutsproces-

sen vid ett svenskt deltagande i EMU:s tredje etapp.

Resultatet av detta samråd återges i prop. 1994/95:19

om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, och

detta innebär att det ytterst är riksdagen som skall

fatta beslutet om ifall Sverige skall gå över från etapp

2 till etapp 3 i EMU. I denna proposition anges vidare

att inför den tidpunkt när Sveriges deltagande i

EMU:s tredje etapp blir aktuell, så kommer regering-

en att förelägga riksdagen en särskild proposition

beträffande frågan om Sveriges deltagande i EMU:s

tredje etapp.

Eftersom det är en lång väg innan Sverige uppfyl-

ler konvergenskriterierna, och således innan frågan

om deltagandet i tredje etappen kan bli aktuell, ligger

en sådan proposition långt fram i tiden.

Av det sagda framgår också att någon folkom-

röstning inför ett framtida svenskt inträde i EMU:s

tredje etapp inte är planerad.

Debatten

Hämtad sida: 13

13 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Finansminister GÖRAN PERSSON (s): Svar på interpellationerna 1994/95:9 och 14 om folkomröstning före Sveriges anslutning till ett (1994-11-17) — PRESS0