Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till
reservation 5 under mom. 8 angående styrelsen för
STIM. Jag ska också tala lite grann om ett gemensamt
särskilt yttrande om biotekniken.
Varför ska STIM inte längre ha statligt utnämnda
ledamöter och en lika statligt utnämnd ordföranden i
styrelsen? Varför ska de ha det? Varför ska en kultu-
rorganisation och en organisation som har en mycket
klar och tydlig karaktär av försvar för gruppintressen
vara kopplad direkt till staten?
En direkt koppling mellan partipolitik, stat, kultur,
forskning och kunskap är inte av godo. Det finns
tusen olika sätt att försäkra den svenska allmänheten
om öppenhet och insyn i dessa arter av verksamhet.
Det finns verksamhetsberättelser och årsredovisning-
ar. Det finns alla möjligheter att granska verksamhe-
ten i sådana grupperingar. Men den direkta koppling-
en mellan stat och kunskap är i sig inte en styrka. Det
är tvärtom en svaghet. Kunskap ska alltid stå obero-
ende.
Det finns ett annat viktigt argument för att ta bort
ordförande och ledamöter utsedda av staten från
STIM. Det är att vi har en tendens i dagens samhälle i
Sverige som gör att traditionella organisationer och
partipolitik tillsammans tar hela arenan för sig själva.
Då finns det väldigt lite plats för nya grupperingar i
samhällslivet. Jag tycker att det civila samhället be-
höver öppna arenor, utrymme för nya grupper, ut-
rymme för alldeles nyfödda organisationer. Om de
här stora, tunga traditionella organisationerna, och
partipolitiken med sin koppling till staten, fullständigt
dominerar arenan finns det väldigt lite plats för de
nya. Jag kan när det gäller kulturen vittna om hur
svårt det är för t.ex. invandrade filmare i organisatio-
nen Kalejdoskop att bli hörda. Därför är det bra om vi
öppnar så många arenor som möjligt.
Det är också viktigt att de här nya organisationer-
na får en möjlighet att samarbeta med andra organi-
sationer. Att lämna vissa platser lediga i en så viktig
styrelse som STIM skulle kanske betyda att repre-
sentanter för andra grupper i det civila samhället får
plats där. Det är mycket viktigt.
Framför allt finns det en annan motivation för vår
reservation. STIM är en intresseorganisation. Som
intresseorganisation kan man jämföra den med LO
och SAF. Det är ingen som säger att staten ska lägga
sig i vad LO och SAF gör. Vi respekterar tvärtom
deras förhandlingar och deras sätt att helt oberoende
lösa sina problem. Varför behövs då plötsligt statlig
kontroll genom direkt närvaro i styrelsen när det
gäller kulturen? Är inte detta ett sätt att omyndigför-
klara kulturen? Är inte detta ett sätt att diskriminera
kulturen, att skapa en underordnad och osäker posi-
tion för kulturen?
Kulturutredningen har kommit med mycket bra
argument för att de här ledamöterna och den här ord-
föranden ska försvinna. Ändå har man inte lyssnat på
detta. Jag kan minnas att jag på 70-talet bråkade or-
dentligt om att få bort den här partipolitiska repre-
sentationen i kultur och forskning. Det blev väldigt
mycket rabalder. Jag ser att situationen fram till Kul-
turutredningen på 90-talet har förändrats - men inte
tillräckligt.
Jag ser att min talartid håller på att ta slut. Jag vill
bara påminna om att vi har ett gemensamt särskilt
yttrande angående biotekniken och att vi vill få bort
Frankenstein-spöket från debatten om bioteknik. Vi
vet alla mycket väl att det ständigt pågår arbete för att
definiera vad som är etiskt och vad som inte är etiskt
när det gäller biotekniken. Vi behöver inte skrämma
människorna med vetenskapens framsteg. Tvärtom
skulle vi behöva stora kampanjer för att väcka intres-
se för naturvetenskapen hos de unga.