Fru talman! Årets betänkande innehåller ju myck-
et riktigt, som tidigare talare har påpekat, frågor som
vi har behandlat tidigare. Men det innehåller faktiskt
också några frågor som i alla fall för mig känns lite
nya.
Vårt land håller med en rasande hastighet på att
förvandlas från ett industrisamhälle till ett kunskaps-
och informationssamhälle. Det innebär många föränd-
ringar för de människor som bor i vårt land. I många
svenska hem finns i dag ett otal TV- och radiokana-
ler. World wide web ger oss tillgång till kommunika-
tion och information 24 timmar per dygn. Mobiltele-
fonen gör oss tillgängliga i princip varhelst vi befin-
ner oss i världen.
Alla dessa nya möjligheter har också inneburit att
produkter och idéer blivit alltmer exponerade. Ris-
kerna för att inte få behålla sina immateriella rättig-
heter har ökat. Det har också resulterat i att företag på
ett helt annat sätt än bara för några år sedan lägger
upp strategier för att tillvarata sina intellektuella rät-
tigheter, ofta direkt gentemot Europa och världen.
Detta ställer självklart också krav på oss lagstifta-
re att ge kreatörer, idégivare och uppfinnare goda
förutsättningar att möta denna nya era av stora kun-
skaps- och informationsströmmar. Det diskuteras för
närvarande i vårt land, inom den europeiska unionen
och i världssamfundet mycket som har bäring på hur
vi ska skapa ett immaterialrättsligt skydd med mo-
dernare förtecken i en globaliserad värld. Det är i
många fall en svår men inte desto mindre nödvändig
uppgift. Jag vill med denna inledning yrka bifall till
hemställan i lagutskottets betänkande nr 8 och avslag
på samtliga reservationer. Jag kommer också att
kommentera de reservationer som avgivits i den ord-
ning de har behandlats i lagutskottets betänkande.
Jag har i tidigare debatter starkt poängterat att jag
känner en stor respekt för den oro som människor
känner inför den utveckling som har skett inom det
biotekniska området under det sista årtiondet. Denna
utveckling, som gått med rasande fart, har satt våra
grundläggande existentiella värderingar på prov.
Denna oro kommer till starkt uttryck i de motioner
som framlagts på detta område.
För det första vill jag dock slå fast att den lagstift-
ning som gäller i vårt land, de internationella kon-
ventioner som Sverige är skyldigt att följa, innehåller
begränsningar vad gäller biotekniska uppfinningar,
begränsningar av etiskt och moraliskt slag. Dessa
begränsningar tycker vi socialdemokrater är bra. Vi
inser också att vi även fortsättningsvis noggrant
måste följa den tekniska utveckling som sker inom
detta område, inte minst ur nämnda synvinklar. Men
återigen vill jag slå fast att de nya kunskaper och
metoder som följer i bioteknikens utveckling också
ger mänskligheten nya möjligheter att bota sjukdomar
och utveckla nya och bättre läkemedel. Jag tror att vi
är överens om det positiva i detta.
Vi socialdemokrater skulle önska en mer nyanse-
rad diskussion om detta med biotekniska uppfinning-
ar och inte enbart krav på generella förbud mot en
utveckling som kan vara till gagn för mänskligheten.
Vi måste också skaffa oss kunskaper om de negativa
effekter denna utveckling kan ha och ta fram lämpliga
instrument att motverka dessa.
Fru talman! I nästa reservation uttalar Centerpar-
tiet och Vänsterpartiet behovet av att programvaror
till datorer inte ska kunna patenteras. Jag kan bara
konstatera att skapare av dataprogram i dag har sam-
ma upphovsrättsliga skydd som skapare av konstnär-
liga och litterära verk. Detsamma gäller i princip i
Europa. I allt väsentligt kan således inte datorprogram
patenteras i dag, varken i vårt land eller inom EU. I
nuläget förutsätter vi socialdemokrater att de syn-
punkter som förs fram i motionerna kommer att be-
aktas av regeringen i de förhandlingar som kommer
att föras i frågan, såväl inom EU som i andra interna-
tionella sammanhang.
Vad gäller den motion som Stig Rindborg väckt
rörande upphovsrätt i anställningsförhållanden så kan
jag konstatera att inget hindrar arbetsgivaren att i
anställningsavtal med den anställde reglera frågan om
upphovsrätten. 1993 genomfördes vidare, som Henrik
S Järrel så riktigt påpekade, anpassningar i den
svenska upphovsrättslagstiftningen i anledning av
EU:s dataprogramdirektiv. Anpassningen innebär att
arbetsgivaren med automatik äger upphovsrätten till
dataprogram om det ingått i arbetstagarens arbets-
uppgifter eller om dataprogrammet gjorts på uppdrag
av arbetsgivaren. I anledning av att regeringen i en
proposition vid 1996/97 års riksdag avvisade ett för-
slag om arbetsgivarens upphovsrätt till databaser
utlovades en översyn av upphovsrätten i anställnings-
förhållanden.
Efter kontakter jag har haft med Justitiedeparte-
mentet har jag fått veta att beslut inom kort kommer
att fattas av regeringen. Vilka förändringar som kan
komma att behöva göras ytterligare i upphovsrätten
såväl i förhållande till vår nuvarande lagstiftning som
i förhållande till EU-direktivet om upphovsrätten i
informationssamhället får den kommande utredning-
en ytterst ta ställning till.
Fru talman! Jag övergår nu till att kommentera
upphovsrätt som finns inom det musikaliska området
och STIM:s verksamhet. Även detta år har detta varit
föremål för motioner och reservation gentemot ut-
skottsbetänkandet.
De avgifter som betalas till STIM för att i viss
mån kompensera upphovsmännen för deras musika-
liska verk är i normalfallet en mycket begränsad
kostnad för arrangören. Vi socialdemokrater tycker
att de rättigheter som tonsättare ytterst garanteras i
upphovsrättslagstiftningen är väl avvägda. I motsats
till reservanterna ser vi således ingen anledning att
förändra upphovsrättslagen ytterligare för att komma
till rätta med en ganska begränsad kostnad för vårt
föreningsliv.
Inte heller kan vi se några bärande skäl till att
staten skulle ge upp sin möjlighet till medverkan i
STIM:s styrelse. Återigen vill jag komma tillbaka till
den dubbelhet som kännetecknar en del av reservan-
terna. Å ena sidan vill de underlätta för föreningslivet
genom att sänka eller undanta ersättningen till STIM,
å andra sidan vill de minska det statliga inflytandet
genom att ta bort den statliga styrelserepresentatio-
nen. Den statliga styrelserepresentationen innebär ju
en påverkansmöjlighet - en påverkansmöjlighet som
kan vara ganska värdefull inte minst för föreningsli-
vet.
Sammantaget kan vi socialdemokrater konstatera
att vi inte kan finna några skäl till förändringar i dessa
delar heller.
Avslutningsvis skulle jag vilja beröra den reser-
vation som Kristdemokraterna lämnat till förmån för
att införa arenarättigheter i den befintliga upphovs-
rätten. I ett internationellt perspektiv kan sägas att
denna typ av upphovsrättsligt skydd visserligen före-
kommer men ändå måste anses som något ganska
ovanligt. En anledning till detta förhållande är att
denna typ av evenemang ekonomiskt sett oftast till-
försäkrar upphovsmannen god ekonomisk avkastning
på evenemangen genom särskilda avtal med olika
intressenter. Av just detta skäl ser vi socialdemokrater
ingen anledning att förändra upphovsrätten i den
riktning som reservationen ger uttryck för.
Jag yrkar återigen bifall till lagutskottets hem-
ställan i betänkandet och avslag på samtliga reserva-
tioner.