Fru talman! Jag skulle vilja att den här debatten
kommer att kretsa kring frågor som rör vad som kan
vänta oss i morgondagens gryningsljus. Jag skulle
vilja ta med er genom vetenskapliga landvinningar
som kommer att forma vår gemensamma framtid. En
morgondag som redan börjat gry och där fantasi för-
vandlats till vetenskaplig realitet, bl.a. genom att
öppna vägen för det som för ett par år sedan var
otänkbart - patentering av kloning och genmanipule-
ring. Om detta kommer mitt anförande att handla.
För de allra flesta är samtal om etik svåra, obe-
gripliga och rent av onödiga. För andra är de däremot
helt nödvändiga för att man ska förstå sig själv lik-
som sina egna och andras värderingar och handlingar.
Fru talman! Etiska dilemman kan röra liv och död. Vi
måste också ta ställning till frågor som rör tiden före
livet och efter döden. Men det handlar inte bara om
människor. Etiken omfattar även djur, biologisk
mångfald, ekologiska hänsyn, arvsmassa och lång-
siktig hållbarhet.
Etiska värderingar bygger på normer och uppfatt-
ningar om vad som är moraliskt försvarbart - rätt, fel,
plikt och klandervärt i människors rätt att handla mot
varandra, mot djur och växter, mot allt levande, men
också om konsekvenser för natur och miljö. Forsk-
ningen ger möjligheter och risker. Dagligen får vi i
massmedier rapporter om vilka framsteg forskningen
gör inom bioteknik, genteknik och nya metoder som
kan bota svåra ärftliga sjukdomar. Genkunskapen
öppnar nya vägar för att behandla såväl cancer som
infektionssjukdomar.
Vi får rapporter om att genmodifierad majs och
soja finns i livsmedel. Nyligen presenterades rappor-
ter om att också ris genmodifieras.
Att forskningen i dag uppehåller sig kring biotek-
nik har politiska konsekvenser, men det är inte dessa
konsekvenser som vi ska debattera nu, utan det är
frågorna om patent på bioteknik och patenterbarhe-
tens konsekvenser.
Någon kanske undrar varför detta är problema-
tiskt. Jo, fru talman, genom att det beviljas patent till
den här verksamheten legitimeras den. Vi i Vänster-
partiet känner en oro inför ett samhälle som legitime-
rar en verksamhet där växter, djur och vävnader och
kroppsdelar från människor genmanipuleras för vin-
nings skull.
Alltsedan slaveriet avskaffades vänder vi oss emot
tanken på en egendomsrätt förknippad med männi-
skan och hennes kropp. Det finns också en allmän
konsensus mot kommersiell hantering av organ för
ändamål som rör transplantation. Frågan är hur vi ska
kunna vidhålla detta samtidigt som majoriteten i
utskottet intar den ståndpunkten att det är legitimt att
bevilja patent på mediciner framställda ur mänsklig
vävnad eller på t.ex. genetiskt förändrade benmärgs-
celler.
Fru talman! För mig ter sig ord som kloning och
genmanipulering illavarslande. Som jag nämnde i
debatten vid föregående tillfälle väcker de minnen
och bilder från filmer som Pojkarna från Brasilien,
en film som förmedlar onda nazistiska avsikter att ta
över världen. Hur troligt är det att regeringar eller
organisationer kommer att använda kloning eller
genmanipulering som verktyg för att bygga framtida
samhällen med medborgare framavlade för att fylla
specifika behov?
Troligtvis kommer inte utvecklingen att gå mot
det scenario som Ira Levin målar upp i filmen Poj-
karna från Brasilien, men jag och Vänsterpartiet
känner oro inför vad staten legitimerar genom en
sådan här lagstiftning.
Fru talman! Den stora frågan som vi bör förhålla
oss till är om patentsystemet är lämpligt för gentekni-
ken. Som kanske framgått av vad jag tidigare sagt
ställer gentekniken många och svåra frågor, om liv
och död, om moral och ansvar. Givetvis öppnar den
också för många fantastiska möjligheter, möjligheter i
positiv bemärkelse. Men Vänsterpartiet anser att det
finns för många nackdelar och djupa gropar att falla i.
Den ekonomiska globaliseringen gör att använd-
ningen av genteknik får globala konsekvenser genom
att kombinationen av globalisering och genteknik
möjliggör en otrolig koncentration av makten över
produktion och handel med livsmedel. På så sätt är
utvecklingen och regleringen av gentekniken av av-
görande betydelse för livsmedelssäkerheten.
Transnationella företag som tar fram och säljer
såväl mediciner som bekämpningsmedel, vanligt
utsäde och genmodifierade organismer investerar
stora summor i forskning och marknadsföring och
skräddarsyr nya växtsorter för att passa deras egna
bekämpningsmedel och konstgödning. På så vis skaf-
far de sig nästan full kontroll över den globala han-
deln med jordbrukets produkter.
De höga vinstkraven leder till att man vill kunna
ta patent på allt från arter och sorter till enskilda ge-
ner och gensekvenser i djur, växter, mikroorganismer
och människor. Det händer t.o.m. att man tar patent
på växtsorter som man hittar i naturen eller i en gen-
bank, vilket leder till att frågan om alla människors
rätt till vårt genetiska arv ställs på sin spets.
Fru talman! Alla genmodifierade grödor är också
patenterade. Det finns även många exempel på hur
företag tagit patent på kunskap som traditionellt an-
vänts av människor på olika håll i världen. Rätten till
resurserna, och vinsterna från dem, övergår därmed
från de traditionella lokala brukarna, som regel i u-
länderna, till företag med säte i den rika världen.
Bönderna riskerar att förlora sin traditionella rätt att
fritt utnyttja skörden till eget utsäde om utsädet blir
patenterat.
Enligt konventionen om biologisk mångfald ga-
ranteras staterna och deras befolkningar suverän rät-
tighet till sina genetiska resurser. Dess syfte är att
säkra förutsättningarna för en rik biologisk mångfald
på jorden. Ingen lagstiftning kring immaterialrätt får
införas som står i konflikt med uthållig användning
av genetiska resurser. Konventionen syftar också till
att åstadkomma en rättvis fördelning av vinster från
produkter framtagna på basis av biologisk mångfald
mellan länder i nord och syd. Därmed kommer kon-
ventionen och biologisk mångfald på kollisionskurs
med TRIPS-avtalets krav på patent på liv. TRIPS är
en förkortning av Trade Related Aspects of Intellec-
tual Property Rights, handelsrelaterade aspekter av
immaterialrätt, och är det avtal i WTO som reglerar
exempelvis copyright och patenträtt.
Vi i Vänsterpartiet anser att ett skäl mot patenter-
barhet på mikroorganismer, växter och djur är hänsyn
till sydländerna. Denna debatt rör alltså även relatio-
nerna mellan nord och syd. Länder i syd är i allmän-
het beroende av exportvaror, vilket gör dem oerhört
sårbara. Nya genförändrade och patenterade grödor
kan bli alltför dyra för länder i syd. Om dessa pro-
dukter konkurrerar ut de gamla sydprodukterna kan
detta bidra till att klyftan mellan nord- och sydländer
vidgas ytterligare, Hur bra är det? Gräver vi deras
grop?
Fru talman! Den fråga som vi måste ställa oss är
om detta ska legitimeras av staten genom patentlag-
stiftningen. Tydligen anser majoriteten i utskottet att
patentlagstiftningen ska skydda denna verksamhet.
Det gör inte Vänsterpartiet.
Fru talman! Jag vill med detta yrka bifall till re-
servation nr 1, som innebär att de nationella reglerna
och de internationella överenskommelserna ska ses
över med inriktning på att det inte ska vara möjligt att
ta patent på och äga livsformer. Sedan vill jag också
yrka bifall till reservation nr 2, som jag inte har talat
någonting om. Den handlar om att Sverige aktivt bör
motverka en utveckling om innebär ökade möjlighe-
ter att patentera datorprogram. Det är en reservation
som vi har tillsammans med Centerpartiet.
Fru talman! Ytterligare en hel del viktiga frågor
behandlas i dagens betänkande i vilka Vänsterpartiet
står bakom utskottets ställningstaganden.