Fru talman! Så har vi återigen ett motionsbetän-
kande från lagutskottet, dvs. ett betänkande som ta-
gits fram med anledning av ett antal motioner som
grund, som handlar om immaterialrättsliga frågor.
Jag tänker i mitt anförande ta upp några av de
motionsyrkanden som finns behandlade i betänkan-
det. Jag vill till en början yrka bifall till reservation 6
under mom. 10. Jag står givetvis också bakom de
övriga reservationer där kristdemokraterna finns med,
men för tids vinnande avstår jag från att yrka bifall på
dem.
Jag vill börja med att tala om biotekniska uppfin-
ningar. Biotekniken handlar i dag i stor utsträckning
om att genom genteknik kunna förändra livets be-
ståndsdelar. Ofta är det molekyler som i detta sam-
manhang patenteras. Rena upptäckter alltså. Man kan
då inte som är det vanliga vid patent tala om uppfin-
ning eller uppfinningshöjd.
Patent är en stark drivkraft i forskningsarbetet.
Det gäller att komma först och kunna få förtjänst på
insatserna i forskningen. Men patent kan också häm-
ma utvecklingen, eftersom ett patent kan förhindra
andra att ge sig in på området.
Att genom genteknik förändra livets beståndsdelar
är en kunskap på gott och ont. Det finns stora för-
hoppningar på gentekniken, men gentekniken kan
också, om inte försiktighetsprincipen får råda, vara ett
allvarligt hot.
En problematik som uppmärksammats är t.ex.
forskning i att få in en gen i utsädessorter som inne-
bär att det spannmål som sedan skördas inte på nytt
kan användas som utsäde, dvs. den blir självförstö-
rande. På så sätt skulle företag kunna bygga upp nya
monopolsituationer som skulle drabba utvecklings-
länderna mycket hårt.
En aktuell konfliktsituation som redan finns är
den mellan FN:s konvention om biologisk mångfald
och WTO:s TRIPS-avtal. FN:s konvention antogs
under Riokonferensen 1992 och har som syfte att
säkra förutsättningarna för en rik biologisk mångfald
och ett uthålligt brukande. Bl.a. stadgas att ingen
lagstiftning kring intellektuell äganderätt får införas
som står i konflikt med uthållig användning av gen-
tekniska resurser.
Mot detta står ett underavtal till WTO, det s.k.
TRIPS-avtalet som reglerar patent. Avtalet är på
kollisionskurs med FN-konventionen. Enligt 27:e
artikeln i TRIPS-avtalet ska alla WTO:s medlems-
stater införa patentlagstiftning för alla produkter och
processer och inom alla teknikområden. Det finns
vissa undantag, men det finns också krav på att det i
alla länder ska finnas möjlighet att få patent på t.ex.
mikroorganismer och vissa processer. Detta är på
kollisionskurs. Det är i dessa sammanhang fråga om
patent på liv.
Frågan om patent på liv är en mycket komplicerad
fråga. Vi kristdemokrater tycker att det är viktigt att
fortsätta att upprätthålla den grundläggande skillna-
den mellan upptäckt och uppfinning. Patent ska enligt
vår mening inte beviljas på rena upptäckter av t.ex.
gener, gensekvenser, enzymer, organ, kroppsdelar
eller hela organismer.
Det finns dock och kommer att finnas biotekniska
uppfinningar som behöver patentskydd för att främja
ytterligare forskning och investeringar för mänsklig-
hetens bästa. I dessa fall rör det sig allt oftare om
genmodifierade gener eller organismer vilka ingår i
ett biotekniskt förfarande.
Möjligheten att kunna ta patent på dylika mikro-
biologiska förfaranden, alltså själva processen som
sådan, är då i regel tillräcklig för att ett företag ska
kunna få möjlighet att slå vakt om sina produkter. Det
är dock inte rimligt, tycker vi, att man ska kunna ta
patent på liv. Detta uttrycks i reservation 1, som vi
kristdemokrater också finns med på.
Fru talman! Nästa fråga som jag vill ta upp hand-
lar om STIM:s styrelse. Vi kristdemokrater menar att
STIM, med statligt utsedda ledamöter, hos många
människor lätt kan ge intryck av att vara någon typ av
myndighet. Dessutom är STIM, som det uttrycks i
reservationen, numera en så stark och välorganiserad
förening att den framgångsrikt hävdar upphovsrätten
för sina medlemmar. Därför finns det ingen anledning
för staten att genom styrelseledamöter vara engagerad
i STIM. Detta uttrycks i reservation 5 som bl.a. Krist-
demokraterna står bakom.
Till slut vill jag tala något om den kristdemokra-
tiska motion som handlar om arenarättigheten. I mo-
tionen påpekas att det inte finns någon generell ägan-
derätt till händelseförlopp och att det i dag inte finns
någon skyddslagstiftning för t.ex. arrangörer av id-
rottsevenemang. Arrangörerna har visserligen rätten
till arenan där evenemanget sker, men informationen
kring det som sker under evenemanget är inte skyd-
dad i upphovsrättslig mening.
När regeringens proposition angående den s.k.
TV-listan behandlades i riksdagen uppdagades brister
i synen på sändningsrätten. Det finns nämligen inte
någon svensk lagstiftning som fastställer att t.ex. ett
idrottsförbund har äganderätt till den s.k. sändnings-
rätten. När ett idrottsförbund säljer TV-rättigheter är
det därför ett slags fiktiva rättigheter man säljer. Vi
kristdemokrater tycker att det är angeläget att få det
här problemet belyst i en utredning med fokusering
på de situationer där sändningsrättigheter kan vara
aktuella för försäljning. Arenarättigheter finns i en del
andra länder. Med beaktande av detta, men kanske
framför allt med tanke på diskussioner och frågeställ-
ningar i samband med att TV-listan behandlades i
riksdagen, är det märkligt att inte fler partier än
Kristdemokraterna tycker att det är viktigt att få frå-
gan om arenarättigheter utredd.
Jag yrkar alltså bifall till reservation 6.