Herr talman! Jag skall bara säga några ord om
företagsbeskattningens relation till det ämne vi här
resonerar om. Det är frågan om det är brist på
kapital eller möjligheter att göra investeringar i
dagens situation, när vi har en sparkvot av sällan
skådat slag i vårt samhälle. Det är nog andra skäl
som påverkar detta.
När det gäller kreditförsörjningen menar jag inte
att Bo Lundgren eller regeringen skall ge direktiv
eller lägga fast regler för utlåningen. Men det går
bra att åtminstone samtala med kreditinstituten.
Eftersom Bo Lundgren också är något av
bostadsminister i regeringen, kan jag direkt påpeka
för honom att det finns sunda och goda projekt,
som även kreditinstituten anser är sunda och goda,
men som inte får kredit i dag. När ett kreditinstitut
har lånat ut pengar till ett projekt är man rädd för
att det skall tömmas om ett nytt projekt kommer till
stånd. Därmed uppstår sådana här situationer.
Baksidan av detta är den höga och kostsamma
arbetslösheten.
Det finns all anledning, utan att vi ger oss in i
polemik mot varandra, att undersöka vad vi kan
göra för att på ett sunt och riktigt sätt skapa en
bättre kreditförsörjning. Jag försäkrar att det skulle
innebära fler jobb och mer ekonomisk aktivitet och
vitalitet i samhället, utan att man för den skull
behöver ta onödiga risker eller lägga direktiv på
ställen där de inte bör läggas.