Fru talman! Under min tid i riksdagen tror jag att jag då jag har rest i landet har besökt de flesta universitet och högskolor. När jag tittar på högskolorna och får beskrivet vad som har hänt på nya högskoleorter kan jag notera att etableringen på många ställen har skett där försvaret har dragit sig tillbaka. Det har ofta varit så att det är fler som jobbar där. Man har en ökad kreativitet även om det fanns en stor oro för den stora omställning som har varit.
Jag kan inte erinra mig någon ort där man inte har haft en positiv utveckling när man har fått ett universitet eller en högskola. På Tobias Krantz låter det som om detta inte alls är regel men att det mycket väl kan bli så. Då skulle jag vilja ställa en fråga: Kan ministern peka på något ställe där en högskola eller ett universitet inte har bidragit till en bra utveckling i regionen? Det låter så på svaret.
Om Finn Bengtsson ska låtsas vara någon typ av alliansföreträdare kan jag säga att när jag lyssnar hör jag att det Tobias Krantz och Finn Bengtsson säger går ganska mycket isär. Finn Bengtsson talar ju klartext. Han talar gammal moderat utbildningspolitik. Ge mer till dem som redan har och mindre till dem som ingenting har! Det är det Finn Bengtsson säger.
Socialdemokratisk fördelningspolitik är precis tvärtom jämfört med moderat fördelningspolitik, som Finn Bengtsson står för. Satsa på eliten! Det är det viktigaste. Det är ungefär som om ett ishockeylag skulle säga: Vi satsar bara på A-laget, vi struntar i juniorerna och i pojklagen. Då har man snart inget elitlag heller. Det är ju så det fungerar.
Jag skulle vilja säga att om man tittar rakt över på Alliansens hela politik kan man se att den har varit ganska utbildningsfientlig. Det är ett elittänkande. Vi har som socialdemokrater målet att 50 procent av en ungdomskull bör ha en högskoleutbildning när de har nått 25 års ålder - inte för att det är ett mål i sig utan därför att vi ser att framtidens arbetsmarknad, näringsliv och utveckling kommer att kräva en högre utbildning. Det har det fnysts åt många gånger, men reser man i Asien och besöker länderna där ser man att i ett land som Sydkorea går 80 procent av en ungdomskull på universitet eller högskola. Det är dem vi ska konkurrera med i framtiden. Då går det inte att bara ha ett elittänkande.
Det är viktigt att vi får professorer och att vi får en bra spets på dem som kan, men vi måste också klara bredden. Då tror jag också att man måste ha en bredare syn på hur man lägger resurserna för att också se till de högskolor och universitet som är i sin utvecklingsfas och ska växa vidare.
Det är klart att det ska vara kvalitet. Jag säger ingenting annat. Men det finns ju också en bred diskussion i högskolevärlden och universitetsvärlden om det är de rätta kriterierna som regeringen har vägt in i kvalitetsbegreppet? Det tycker jag att man kan ha en diskussion om. Finns det andra saker som man kan väga in i kvalitetsbegreppet än vad Tobias Krantz står för när man också ska ha en utveckling?
Sedan är det på det sättet att det går bra att få externa pengar på teknikområdet. Där finns ett näringsliv med betalningsförmåga som är berett att satsa pengar på just de här områdena. Där går det ganska lätt att fånga externa medel. Det är svårare i andra utbildningsdelar. Jag skulle vilja ha Tobias Krantz svar på det.
Går man till Mälardalens högskola och tittar på den sjuksköterskeutbildning som är erkänt väldigt bra och som de är duktiga på kan man säga att det krävs mer forskningsresurser. De måste ha in forskare där också, och då måste de också ha en statlig finansiering av den forskningen. Där är det betydligt svårare. Det tror jag inte beror på vem som försöker fånga de externa medlen utan det säger nog sunda förnuftet. Det vet ministern själv också. Det är svårare att fånga externa medel i den sektorn eftersom betalningsförmågan inte är lika stark där som den är i en tekniskt utvecklad sektor. Där bör staten ta ett större ansvar.
Jag tycker att det är bra att man fångar externa medel på det här sättet. Det har jag absolut ingenting emot, men det har jag när det gäller just fördelningsdelen. Jag såg en uppgift, också från Mälardalens högskola, där man räknade ut att skulle man få 1 miljon mer från staten enligt de kriterier som gäller nu måste man fånga 20 miljoner mer externt. Jag vet inte om ministern kan ha någon kommentar till det, men jag skulle i så fall gärna vilja ha en.