Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1993/94:73 om samspelet mellan den ekonomiska politiken och

Finansminister ANNE WIBBLE (fp), 1994-01-12 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Låt mig svara på några av de frågor

som har ställts. Jag skall försöka göra en liten

sammanfattning av diskussionen, men först skall

jag ta upp några mer specifika frågor.

Jan Jennehag säger att även små signaler till

marknadens aktörer är betydelsefulla. Så är det

förvisso. Den signal som Jan Jennehag och hans

parti gav ifrån sig var att man inte vågade höja

bensinskatten med 13 öre. Det tycker jag var en

ganska dålig signal.

Lennart Brunander tog upp frågan om handeln

med utsläppsrätter. Jag vill hänvisa till ett litet

avsnitt i finansplanens miljöbilaga. Poängen med

ett sådant här system är ju att det blir

kostnadseffektivitet, dvs. att det blir en reduktion

av utsläppsproblem och liknande till lägsta möjliga

kostnad. Då är det viktigt att systemet blir sådant

att reduktionen av utsläpp fördelas till de områden

där den kan göras på billigast sätt inom en viss given

ram.

Det är viktigt att man försöker se var det finns

tillräckligt många aktörer på den här marknaden

för att man skall kunna ge sig in på t.ex. en

försöksverksamhet och att man klarlägger vilka

övriga villkor som krävs för att det skall kunna

fungera. Det måste vara något speciellt avgränsat

miljöproblem, och man måste göra något lämpligt

val av utsläppskällor, så att det inte bara blir en

diskussion, även om man inte är helt klar över alla

effekter på varje enskild punkt.

Till Margareta Winberg vill jag säga att jag

naturligtvis inte vill föregripa utredningen om

skatteväxlingen genom att här nämna procentsatser

eller belopp, men jag vill återigen säga att det, om

man nu vill slå två flugor i en smäll, hade varit ett

bra tillfälle att göra det när man kunde höja

bensinskatten och på så sätt få både miljöeffekter

och pengar.

Jag ser en mycket tydlig brist på samband mellan

ord och handling i några av debattinläggen i dag.

Jag skall nu återgå till själva huvudfrågan. Det är

viktigt att slå fast, vilket jag också har försökt göra

i mitt svar, att en skatteväxling, när man så att säga

flyttar beskattningen till en negativ miljöbas, kan

vara samhällsekonomiskt effektiv även om man

inte skulle nå några stora minskningar av

miljöförstörelsen. Om skatten bättre motsvarar

den samhällsekonomiska kostnaden blir det ju ett

mer korrekt prissystem och mer korrekta

långsiktiga signaler. Däremot tycker jag nog, som

Sören Norrby försökte beskriva, att man skall hålla

isär vilka styrmedel som är direkta styrmedel, dvs.

som avser att minska skattebasen, och vilka som

har andra mer samhällsekonomiskt uppbyggande

effekter.

Lennart Fremling tog upp en viktig fråga, nämligen

frågan om vilken information eller signal vi

politiker vill ge till näringslivets investerare och

många andra. Jag kan inte precisera mig så väldigt

mycket när det gäller procentsatser, belopp och

liknande. Men det är min alldeles bestämda

uppfattning att en klok investerare i ett företag skall

utgå från att miljöförstörande inslag kommer att

kosta mer för företaget, att det kommer att vara

lönsamt att ge sig in på en utveckling av en mer

miljövänlig teknik och att förutseende företagare i

detta avseende kan skaffa sig konkurrensfördelar

genom att ligga väl framme.

Jag är övertygad om att en framsynt miljöpolitik i

Sverige, som jag tycker att vi är på god väg att

skaffa oss, i detta avseende kan innebära att vårt

svenska näringsliv kan ligga litet grand före. Man

skall inte ligga så långt före att själva företagen så

att säga slås ihjäl, men man skall hela tiden ligga

litet grand före. Därmed ger man också upphov till

en produktionsökning i en sådan mer miljövänlig

verksamhet. Detta är oerhört väsentligt. Det är,

som många debattörer har anmärkt, ingalunda bara

här i Sverige som detta diskuteras. Hela

problemkomplexet med samband mellan tillväxt i

mer monetära termer och den ekologiska balansen

är ju central för hela världssamfundets utveckling.

Det är viktigt att vi skaffar oss ett litet försteg.

Jag menar att vi är på väg mot detta, men den

framsynte företagaren och investeraren bör redan

nu utgå från att miljöförstörande verksamhet på det

ena eller andra sättet kommer att kosta mer. Han

eller hon bör själv tänka två steg före, detta för att

skaffa sig själv, sin arbetsplats och sina anställda

alla tänkbara fördelar.

Debatten

Hämtad sida: 22

22 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Finansminister ANNE WIBBLE (fp): Svar på interpellation 1993/94:73 om samspelet mellan den ekonomiska politiken och (1994-01-12) — PRESS0