Fru talman! Det var ganska många frågor. Jag tar
först några frågor som mera rör det formella --
utredningar, direktiv, rapporter osv. -- och sedan
själva sakfrågan.
Jag tror att det var Stefan Attefall som frågade när
den utredningsverksamhet som pågår på KI, SCB
och Naturvårdsverket är klar. KI kommer med en
delrapport till hösten om de monetära
räkenskaperna. Slutrapporten kommer senare. Jag
tror att man skall vara försiktig med att ha
förväntningar på att alla skall bli klara snabbt. Som
jag sade i interpellationssvaret handlar detta
mycket om en vetenskaplig kunskapsuppbyggnad.
Jag tror dock inte att man skall behöva vänta i fem
eller tio år på att över huvud taget kunna utnyttja
delresultat. Ett successivt utnyttjande av den
kunskapsmängd som byggs upp bör kunna ske, så
att man kan nyttiggöra delresultat under tiden och
inte behöver vänta i tio år på något slags slutlig
Sanning. Jag hoppas att vi kan tillgodogöra oss
resultaten successivt.
Det ställdes några frågor om när utredningen om
skatteväxling skall tillsättas, när direktiven skall
finnas klara osv. Som framgår av både miljöbilagan
till finansplanen och interpellationssvaret avser
regeringen att tillsätta utredningen inom kort. Det
är skatteministern som håller i detta. Direktiven
kommer på sedvanligt sätt att offentliggöras, så att
alla kan ta del av dem.
Det var nog så intressant att höra några av inläggen
här. Om jag börjar bakifrån kan jag säga att Sören
Norrby talade mycket och inlevelsefullt om att vi
politiker måste våga sätta pris på miljön. Jag håller
verkligen med om det. Jag upplevde med viss
ledsnad att det modet saknades hos två av
debattörerna här, när vi så sent som för en månad
sedan diskuterade detta med att sätta pris på
miljön. Det gällde en litet mindre ökning av
bensinskatten. Då vågade inte vare sig
representanterna från socialdemokratin eller
Vänsterpartiet fullfölja denna verbala uppfattning.
Jan Jennehag undrade hur komplicerat det skulle
bli med arbetet i utredningen om skatteväxlingen
och dess resultat om det blev en ny regering. Det
enklaste sättet att undvika detta är att se till att vi
inte får någon ny regering. Då vet vi att arbetet
drivs vidare i den anda som finns beskriven både i
miljöbilagan till finansplanen och
Miljödepartementets egen bilaga.
Om vi sedan går över till själva sakfrågan är det
viktigt att hålla isär två ting. Den popularitet som
begreppet skatteväxling har kommit att få beror på
att många människor tror att man därmed kan slå
två flugor i en smäll. Man kan förbättra miljön och
samtidigt få fram flera jobb med i stort sett bara ett
instrument. Därför tycker jag att det är viktigt att
poängtera att man måste hålla isär dessa båda ting,
så att man är säker på att man uppnår det man vill.
Det har jag också gjort i svaret. Det framgår
dessutom av miljöbilagan till finansplanen. Om
man t.ex. lägger över en stor beskattning på
miljönegativa inslag i akt och mening att minska
miljöförstörelsen, vilket är ett viktigt mål då man
använder ekonomiska styrmedel, innebär det att
skatteintäkterna där minskar. Möjligheten att
samtidigt kraftigt kunna reducera beskattningen på
någon annan bas, t.ex. arbetskraft, vilket jag
mycket starkt förespråkar, blir naturligtvis mera
begränsad. Om man däremot har en stabil miljöbas
för att få stabila intäkter, uppnår man inte det
miljömässigt intressanta huvudmålet, nämligen att
minska miljöförstörelsen. Man får i och för sig in
pengar och kan växla mot lägre skatt på arbete,
men man når inte miljömålet. Jag tror att man skall
vara på det klara med att det oftast inte är möjligt
att med ett medel nå mer än ett mål.
Margareta Winberg ondgjorde sig över att vi skulle
utreda först osv. Jag menar att det är viktigt att man
faktiskt utreder först vad man skall åstadkomma
och hur man skall åstadkomma det. Om jag återgår
till vad Stefan Attefall sade, vill jag säga att jag
menar att det inte finns något nödvändigt
motsatsförhållande mellan tillväxt i vanlig
bemärkelse och en miljömässigt hållbar utveckling.
Det tycker jag framgår med stor tydlighet av
miljöbilagan och regeringens övriga dokument.
Det beror på vilka medel vi använder och hur vi
sätter samman dem för att nå denna tillväxt eller
utveckling. Utveckling är normalt ett mera relevant
begrepp. Det hänger samman med vilka medel vi
använder och hur vi utnyttjar dem. Jag tycker
därför att det är centralt att man vet vad man gör
när man ger sig in på att lägga om beskattningen
från en bas till en annan.
Självfallet tillsätter man inte en utredning och gör
ett stort nummer av detta utan att mena allvar. Om
alla var helt ointresserade av frågan om
skatteväxling skulle vi inte tillsätta någon
utredning. Att denna utredning tillsätts är ett
mycket klart uttryck för regeringens ambition i
detta avseende.