Fru talman! Nej, finansministern, jag ondgjorde
mig inte över utredningen som sådan. Vad jag
uttalade mig om var den förväntan som hade blåsts
upp på att vi nu skulle få ett trendbrott när det
gäller skatteväxling och att det trendbrottet skulle
bestå av en utredning. Här har alla -- möjligen med
undantag för Lennart Brunander -- mycket tydligt
sagt att vi, som Lennart Fremling uttryckte det,
redan nu är inne i ett slags process. Därför tyckte
jag också att miljöministern i viss mån uppträdde i
lånta fjädrar i intervjuerna i radio, TV och
tidningar i måndags.
Vi är redan nu inne i en process, sade Lennart
Fremling alltså. Jag skulle då vilja fråga
finansministern: Hur kan man gå vidare i den
processen? Finansministern eller skatteministern
tillsätter visserligen en utredning, men ni har säkert
funderat över hur man kan utveckla detta
ytterligare. Jag delar finansministerns uppfattning
om de målkonflikter som finns. De gör inte det hela
enklare.
Det finns människor, både här hemma och
utomlands, som har försökt titta närmare på dessa
målkonflikter. Man har då kommit fram till att det
finns ett tak -- man har uttryckt det i procent -- för
hur mycket av belastningen på arbete som man kan
flytta över till miljön. Jag undrar om
finansministern har någon uppfattning om hur stor
del av skattebelastningen på arbete som skulle
kunna göras om till skattebelastning på
miljöstörningar. Hur stor del skulle det kunna röra
sig om för att man skall kunna få de dubbla effekter
som vi alla eftersträvar?
Finansministern sade att vi inte ställde upp för
någon månad sedan. Men det vi diskuterade då var
kanske inte miljöreformer. Vi sade då -- och vi
vidhåller det -- att tidpunkten kanske inte var den
bästa för att dra in pengar för konsumtion.
Avsikten med den ökade bensinskatten var ju att
åstadkomma en budgetförstärkning och inte en
miljöreform.
Jag har från kds fått frågan vad vi själva gör. Ja, vi
diskuterar det här väldigt livligt i vårt parti. Vi inser
att en bensinskattehöjning -- för att återknyta till
det -- är en väldigt enkel och bra metod för att styra
utvecklingen mot andra trafikslag än vägtrafik. Vi
funderar då på hur man skall kunna göra detta utan
att de bygder drabbas där man faktiskt måste ha en
bil, där det inte finns kollektivtrafik. Kan man på
något vis återföra pengarna till de personerna eller
till de bygderna? Skall man ha gränser, zoner? Det
tycker jag själv kanske inte är så klokt. Skall det
hela ordnas på elektronisk väg, t.ex. med kort, eller
hur skall det gå till? Samma diskussion för vi när det
gäller energin och när det gäller jordbruket.
Jag skulle kunna returnera frågan till kds: Vad har
ni för syn på i synnerhet bensinskatten, energin och
kanske också jordbruket i framtiden? På
jordbrukets område har ni ju inte precis visat
framfötterna i det här avseendet.