Herr talman! Jag tänkte fortsätta där Josefin Brink slutade när det gäller frågor till Hans Backman. När man lyssnar på Hans Backman låter det som att Delegationen för jämställdhet i arbetslivet ska uträtta underverk. Det kommer att bli mycket spännande att se vad den kommer fram till. Den ska klara heltidsproblematiken, det ojämställda arbetslivet, arbetstidsfrågor och annat. Vi ser med spänning fram emot när det kommer att levereras till riksdagens bord.
Jag fastnade för någonting som Hans Backman sade i sitt anförande. Det handlar om korttidsanställningar. Jag tror att Hans Backman sade att regeringen varit framgångsrik med korttidsanställningar. Men det är ändå på det sättet att de fackliga organisationerna, kanske framför allt IF Metall, och inte minst arbetsgivarorganisationerna kom och vädjade till Anders Borg om att regeringen skulle försöka hjälpa dem att övervintra de anställda i industrin under den värsta lågkonjunktur vi sett i mannaminne. Vi har precis genomlevt den och gör det kanske till viss del fortfarande.
Vad hände från regeringens sida? Inget, vill jag hävda. Hade man gjort det på ett annat sätt hade vi kanske haft kvar en del av de företagen. Det gäller arbetstillfällen och annat. Jag tycker absolut inte att man kan slå sig för bröstet för hur man hanterar frågan. Man har hanterat det väldigt valhänt när det gäller möjligheterna för industriarbetare eller arbetare inom andra delar att övervintra under lågkonjunkturen och nyttja möjligheten att inte behöva varsla och säga upp, med allt vad det innebär av tragedier och annat. Men det är möjligt att jag hörde fel.