Herr talman! Elving Andersson lyssnar inte på vad
jag säger. Jag sade att jag inte skulle begära
votering.
Inte lär de postanställdas oro bli bättre efter det att
de har läst det här snabbprotokollet. Den här
kommer efter vad jag förstår inte att stilla deras
oro. Elving Andersson talar nämligen här om vissa
delar i en postlag som skall garantera postutbudet,
men hur det går för de anställda sägs det ingenting
om, förutom det jag tog upp, dvs. att man kommer
att fortsätta med rationaliseringar och att personal
och postkontor kommer att försvinna. Det innebär
ju i sin förlängning att servicen blir sämre. Om
postkontor försvinner, måste ju servicen bli sämre
på de ställena.
Den fantastiska tankegången att man skall förlägga
postkontor till affärer innebär ju också en litet
knepig situation. Finns det två affärer i ett samhälle
där postkontoret försvinner, är det ju i allmänhet
fråga om en ICA-butik och en Konsumaffär. Vilken
av dem skall då få postkontoret? Konkurrensen
snedvrids på de ställena, eftersom den affär som får
postkontoret också får ett bättre underlag. Och det
är väl inte meningen? Det är faktiskt förvånande att
de borgerliga partierna här är med och medverkar
till en snedvridning av konkurrensen, när man i
andra sammanhang är så mån om att slå vakt om att
detta inte skall ske.
Det finns exempel på orter där man i dag har det på
det här sättet. När människor ringer dit för att få
postärenden uträttade får de höra att man inte har
tid med det, eftersom man har affären full av
kunder. Sådana exempel kommer vi på detta sätt
att få se fler av.
Det är därför vi har slagit vakt om Postens unika
möjligheter som ett monopolföretag med bra insyn
i. Vi har nu också helt andra möjligheter att styra
Posten härifrån än vad vi skulle ha om det blev ett
bolag. Detta borde väl inte vara helt främmande för
Centerpartiet och Elving Andersson.