Fru talman! Det var lite fascinerande att lyssna till
Lars Leijonborg. Få politiker är så fast i slagorden
och i sina egna föreställningar som den gamle FPU-
ordföranden. Men, Lars Leijonborg, det behövs en
smula mer intellektuell hållning till den här problem-
ställningen.
Den debatt som förs i USA just nu handlar fak-
tiskt inte om några dogmer eller slagord. Det är en
allvarlig diskussion, inte om finansieringsformerna,
om Lars Leijonborg trodde det, utan om driftsformer-
na och ägarformerna. Den fråga som ställs nu är hur
man förklarar att de områden där ägarformen är pri-
vata vinstintressen har högre kostnader för sjukvården
och sämre kvalitet än de områden där sjukhusen drivs
utan vinstintresse. Det har inte med finansieringen att
göra, utan det har, precis som de skriver i sin kom-
mentar, med själva ägarfrågan att göra och insikten
att den slutna sjukvården lämpar sig dåligt för mark-
naden.
En smula mer liberalt intellektuell hållning skulle
vara bra från Folkpartiets sida. Folkpartiet kan behö-
vas i den här diskussionen, skulle jag vilja säga, efter-
som Folkpartiet tidigare faktiskt har varit månt om att
inte bara resonera om att släppa marknaden fri över
hela linjen.
Sedan vill jag vända mig till Chris Heister. Det
vore kul om Chris Heister läste lite annonser och inte
bara pratade om dem. Jag ska läsa en annons från
Västmanland.
Familjeläkare, står det, ta chansen, kom till läkar-
gruppen i Västerås! Landstinget Västmanland har
tack vare ett bra samarbete med allmänläkarna, såväl
privata entreprenörer som offentligt anställda, byggt
upp en primärvård som framstår som en förebild för
resten av landet.
De fortsätter att berömma landstinget, och sedan
säger man: Vi erbjuder dig ett stimulerande arbete i
en miljö med positiv framtidstro.
Det är Praktikertjänst som annonserar efter folk
till sitt familjeläkarprogram. Här och var finns det
alltså exempel på att man har lyckats. Västmanland är
ett exempel som jag har pekat på och som jag menar
skulle kunna vara en förebild för mycket av primär-
vårdens utveckling i övriga landet.
Svensk sjukvård kännetecknas nämligen av en
påtaglig obalans. Öppenvården är för liten. Vi har för
få allmänläkare i förhållande till andra specialister. I
en internationell jämförelse märks denna obalans
alldeles tydligt.
Bland OECD-länderna ligger Sverige i topp när
det gäller läkartäthet, men långt ned när det gäller
allmänläkartäthet. Därför är det hög tid för en grund-
läggande förnyelse av den svenska sjukvården. En
viktig hörnsten i den nationella handlingsplan som vi
nu börjar arbeta på ska vara förstärkning av primär-
vårdens och allmänmedicinens ställning.
Inriktningen för all sjukvård är att den ska ske så
nära hemmet som möjligt. Familjeläkaren ska fungera
som patientens lots i sjukvården. Nya arbetsmetoder,
ny teknik och förändrade sjukhusstrukturer kan un-
derlätta denna utveckling.
Allmänläkaren ska tydligare än i dag och tillsam-
mans med distriktssköterskor, sjukgymnaster m.fl. ha
ett helhetsansvar för befolkningens sjukvård och i
verklig mening utgöra första linjens sjukvård. För att
klara det måste en ökad utbildning och kompetensut-
veckling av allmänläkare ske samt en utökning av
ST-tjänsterna inom allmänmedicin.
Antalet allmänläkare per invånare måste öka.
Målet för handlingsplanen bör vara 1 500 invånare
per allmänläkare. I dag är siffran över 2 000.
Mångfalden i produktionen bör också öka. Jag
tycker att det är lite poänglöst att kritisera mig för att
jag skulle önska en sorts begränsning när det gäller
primärvården. Jag har i alla sammanhang talat om att
vi gemensamt ska verka för att öka mångfalden i
primärvården.
Men just därför, och det är detta som är viktigt, är
det angeläget för att vinna förtroende hos patienterna,
men också hos medborgarna och personalen, att pre-
cis som man har gjort i många andra länder tala om
vilka spelregler som ska gälla och i likhet med de
amerikanska slutsatserna i undersökningen konstatera
att delar av sjukvården, den slutna sjukvården på
sjukhusen, bör hållas undan marknaden. Det är det
debatten handlar om, att öppna för mångfald genom
att formulera klara spelregler.