Herr talman! Jag är inte säker på att 59-åriga Marita Häggström boende utanför Öregrund uppfattar det så som Solveig Zander säger. För åtta nio år sedan sade kroppen ifrån. Hon var redan då sjukpensionär på halvtid och har nu en sjukskrivning på den andra halvtiden sedan åtta nio år tillbaka på grund av förslitningar av det jobb hon haft. Hon har fått avslag från Försäkringskassan som kräver att hon skaffar ett annat halvtidsjobb på den andra halvtiden.
Jag fick inte svar på min fråga: Hur många är det som berörs i ert förslag när ni i lagtexten och i det som kallas förarbetet, alltså där ni beskriver vad ni menar, skriver "när det gäller vad som ska anses som oskäligt vill utskottet först framhålla att den restriktivitet som ligger i det nuvarande begreppet särskilda skäl inte är avsedd att förändras"? När jag läser detta betyder det för mig att det inte kan handla om särskilt många människor, utan det ska fortfarande tolkas mycket restriktivt.
Om man är sjuk och har förslitningsskador, som Marita i mitt exempel, kommer man då inte att behöva prövas mot hela arbetsmarknaden?