Fru talman! Riksdagens roll som centrum för den
politiska debatten och som ett ställe där politiken
diskuteras inte bara utifrån det som är dagsaktuellt
utan också utifrån vad som är framtidsfrågor är natur-
ligtvis viktigt. Inte minst fru talmannen själv vill ju
hävda riksdagens viktiga ställning i ett sådant skeen-
de.
Det finns givetvis en gräns mellan myndighets-
utövning och en politisk process som syftar till för-
ändringar. Vi kan titta på det här betänkandet. I viss
mån är det självfallet naturligt, eftersom vi nyligen
fick en ny skogspolitik, att en myndighet - i det här
fallet Skogsstyrelsen - får i uppdrag att utvärdera
effekterna av det som riksdagen beslutat om. Det
fordras också att vi själva deltar i utvärderingen. Det
är faktiskt en av våra verkligt viktiga uppgifter. Riks-
dagen måste alltså själv se vad det blev av dess beslut.
Det går inte att i efterhand bara konstatera att det blev
vad myndigheterna tyckte.
Jag tänkte exemplifiera genom att nämna tre sa-
ker: fria förvärvstillstånd, rotsnurr och biotopskyddet.
Fria förvärvstillstånd: Skogsstyrelsen skall med
förtur ta fram underlag för bedömning av vilka åtgär-
der som behövs för att motverka de problem som
finns på det här området - inte minst i Norrland. Jag
tänker särskilt på mitt hemlän, Västernorrlands län.
Om inte också vi i riksdagen håller ett öga på detta
och driver på, kommer missförhållandena - där är väl
egentligen vi alla överens - att kanske kvarstå onödigt
länge. Jag har inget förslag här, utan jag vill bara
hävda att vi har ett ansvar när det gäller att följa ut-
vecklingen.
Rotsnurr: Rotsnurr kan ses som en detalj. Jag ser
det också som en yttring i ett större sammanhang och i
ett större system, där strävan att skapa rationella och
kostnadseffektiva produktionssätt har fått stå tillbaka
för det långsiktiga målet: att vi skall ha en produktion
som styrs av naturliga förutsättningar.
Problemet kan tyckas mycket enkelt. Marknaden
får råda. Men om paper pots och andra sådana för-
packningar som gett upphov till problemen med rots-
nurr långsiktigt inte är effektiva, kommer de då att tas
bort från marknaden? Ja, möjligen. Innan marknads-
mekanismerna hunnit verka har det här emellertid
ställt till stor skada.
Även här skall myndigheterna följa utvecklingen.
Men frågan är hur mycket och vilket underlag som
behövs för att de skall känna trycket. Det är vi i riks-
dagen som skall stå för det politiska trycket.
I reservation 2 sägs det att vi måste få fram ett un-
derlag för att se vikten och vidden av det som hänt
och för att därmed kunna ge myndigheterna en klar
inriktning när det gäller det som de skall rangordna i
sina uppgifter. Jag tror att det problemet är betydligt
större än som hittills uppmärksammats. Glädjande
nog har dock en utveckling kommit i gång på detta
område. Debatten är lyckligtvis borta i den mån det
gäller att ta avstånd från att problemet är fiktivt.
Biotopskyddet: Biotopskyddet är det tredje ex-
emplet på ansvar som vi politiker har. I tidningen
Miljöaktuellt beskrevs för en vecka sedan det nya
biotopskyddet som ett stort misslyckande. Natur-
vårdsverket har bett Miljödepartementet att se över
frågan, så att det blir som riksdagen hade tänkt. Här
har vi också avståndet mellan målet och de resurser
som vi politiker är beredda att avsätta till detta.
Om det behövs en så liten precision - dvs. att vi
bara tycker att Skogsstyrelsen skall få högst
20 miljoner kronor varje år för att klara detta och
Skogsstyrelsen själv beräknar att det biotopskydd som
riksdagen önskat skulle kosta totalt kanske 2 eller 4
miljarder kronor för att fastställa vilka medel som
behövs - måste vi naturligtvis titta på det här en gång
till. Att vi räknar fel på decimalen må vara hänt, men
när vi räknar fyra eller fem gånger fel, är det dags inte
bara att säga att myndigheterna måste ta tag i frågan
utan också att tala om vårt ansvar.
Fru talman! I fråga om det sist nämnda har jag
inget klart yrkande. Mitt yrkande gäller endast bifall
till reservation 2.