Herr talman! Jag vill börja med att kommentera den utgångspunkt som Göran Magnusson har när det gäller utgiftstaket, nämligen att varje regering i slutet av året oundvikligen riskerar att hamna i en situation där man måste skjuta på någon utbetalning. En utbetalning styrs alltså av de kostnader som man budgeterar för. En del kostnader kan man planera bättre än andra och är mer förutsägbara. Men som regering har man både möjlighet och skyldighet att lägga fram en budget där det finns en marginal, där det finns tillräckligt med resurser för att betala de planerade utgifterna.
Man måste också ha en budgeteringsmarginal för att klara av vissa oförutsedda utgifter så att man inte hamnar i den situation som den socialdemokratiska regeringen gjorde när man behövde tricksa med budgeten. Syftet med budgetlagen förbigicks helt. Det syftet innebär att man ska ha kontroll på sina utgifter och en budget i balans. Man ändrar ju inte kostnaderna bara genom att flytta utbetalningarna.
Jag tycker att utgångspunkten är helt fel. Den kritik som vi för fram är berättigad. Det handlar inte i grunden bara om vilket konto som man tar pengarna från för att kunna skjuta upp utbetalningen.