Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Anslag till rättsväsendet, budgetåret 1997

INGBRITT IRHAMMAR (c), 1996-12-10 (riksmöte 1996/97).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Polisen skall upprätthålla ordning och

säkerhet och i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd

och annan hjälp. Det övergripande målet för poli-

sverksamheten skall vara att minska brottsligheten

och att öka människors trygghet. Prioriterade områ-

den är vålds- och narkotikabrottslighet. Ekobrottslig-

heten är ett annat prioriterat område. Särskilt skall

brott med rasistiska inslag uppmärksammas. Därom är

vi överens.

Polisen skall arbeta problemorienterat och resur-

seffektivt. Polis bör då bl.a. finnas på tider och platser

där risken annars är stor att brott begås. Polisen skall

samarbeta och samverka med andra, och den skall

arbeta brottsförebyggande. Särskilt bör polisen ut-

veckla de möjligheter som det internationella samar-

betet ger för att bekämpa organiserad brottslighet.

Det är viktigt att polisens resurser och service

kommer alla delar av landet till del. Dagens fördel-

ningsmodell utgår i första hand från hur stort invånar-

antalet är inom länen. Därutöver tas hänsyn till stor-

städernas speciella problem samt till vissa problem

som t.ex. sjöpolisverksamhet, tunnelbanebevakning

och fjällräddning. Centerpartiet anser att det inom den

s.k. fördelningsmodellen också borde finnas en sär-

skild glesbygdsfaktor - precis som det finns en stor-

stadsfaktor. Långa avstånd mellan länsinvånarna och

polisen medför specifika problem. Det kan gälla

tidsåtgång, bl.a. vid utryckningar. Alla förstår att

sådant kräver extra resurser.

Centern har länge arbetat för en väl utvecklad när-

polisverksamhet. Vi vill prioritera det. En övergång

till alltmer närpolisverksamhet sker också i många län

i landet. Det är viktigt att den fortsätter och byggs ut.

För detta krävs stort engagemang från chefer och

personal så att verksamheten kan leva upp till stats-

maktens intentioner. Fortsatt utbildning och metodut-

veckling krävs om närpolisreformen skall lyckas.

Alla närpoliser behöver bra, grundläggande kun-

skaper i brottsutredning. Kontakten mellan åklagare

och närpoliser måste underlättas mer. Vissa län har

enligt Centerpartiets uppfattning en alldeles för låg

ambitionsnivå när det gäller utbyggnaden av närpoli-

sen. Det är anledningen till att vi har en reservation på

området. Vi vill tydligt uttrycka att verksamheten

måste prioriteras i alla län.

Närpoliserna arbetar problemorienterat och ingri-

per särskilt mot vardagsbrottsligheten. Det är särskilt

viktigt med insatser mot den s.k. ungdomsbrottslighe-

ten. Här vill jag särskilt betona hur viktigt det är att

medlingsverksamhet kan byggas ut och användas i

alla kommuner. Det tycker vi i Centerpartiet, men

tyvärr går det väldigt trögt på medlingsområdet.

Samarbete mellan närpolis och skola bör också

vara en naturlig bas för polisverksamheten, liksom

samarbete mellan närpoliser och andra organisationer,

föreningar, enskilda och näringslivet. Med närpoliser-

nas lokala kännedom kan brott som inbrott, vandali-

sering, gatulangning av narkotika, ordningsstörande

verksamhet och misshandel mycket lättare klaras upp.

Rikspolisstyrelsen har en viktig uppgift i att stödja

och påskynda utvecklingen i de län där utbyggnaden

av närpolisverksamheten går sakta.

Den 1 juli i år skapades en ny organisationsstruk-

tur för åklagarväsendet, vilket tidigare berörts här i

kammaren. Det blev 7 åklagardistrikt jämfört med 13,

som tidigare fanns. Antalet åklagarkamrar blev 42

jämfört med tidigare 83 lokala åklagarmyndigheter.

Denna centralisering av verksamheten, som vi i Cen-

tern röstade mot, har lett till förseningar av mål, pre-

cis som vi misstänkte. Enbart mål med förtur behand-

las inom rimlig tid. Lednings- och samordnings-

problem har konstaterats. Låt oss bara hoppas att de

är av övergående natur!

Åklagarkontakterna med polisen har på många

håll ändrat karaktär. Från att det tidigare varit dagliga

nära kontakter har nu kontakterna försvårats, och de

måste noga planeras. Nu tycks inte heller ekonomin

kunna hållas. Eventuellt behöver organisationsför-

ändringsarbetet tillföras ytterligare medel. Vi i Cen-

tern anser att allt detta tyder på att pågående centrali-

sering av rättsväsendet måste motarbetas. Decentrali-

seringen när det gäller polis-, åklagar- och dom-

stolsverksamhet måste värnas.

När det gäller lokalt brottsförebyggande arbete

anser vi i Centern att kommunerna nu skall upprätta

lokala trygghetsplaner. Alla måste hjälpas åt för att

minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället.

Detta görs bäst på lokal nivå, där kunskapen om spe-

cifika problem och behov av insatser finns. Planerna

skall upprättas i samverkan med de myndigheter som

verkar inom olika aktuella områden. Det kan gälla

polis, socialförvaltning, skol- och fritidsverksamhet,

berörda boende, butiksägare, föreningar, Kyrkan och

många andra. Planerna skall behandla frågor om ren

brottsprevention, men också frågor om rädsla för brott

och om problem med skadegörelse, bråk och busliv i

grannskapet. Polisen och det övriga rättsväsendet kan

inte längre ensamma förebygga och minska brottslig-

heten i samhället. Det är allas vårt ansvar att göra det.

Jag yrkar bifall till reservation 29, där vi utvecklar

detta.

Jag yrkar också bifall till reservation 24, som

handlar om BRÅ, Brottsförebyggande rådet. I reser-

vationen påtalas att den inriktning som brottsforsk-

ning och utvecklingsverksamhet numera har, tillsam-

mans med informations- och förlagsverksamhet och

ansvaret för den officiella rättsstatistiken, är en

mycket god plattform för ett utvecklat stöd till lokalt

brottsförebyggande arbete.

Det finns ett stort behov av forsknings- och ut-

vecklingsverksamhet inom rättsväsendet. Forskningen

berikas när den bedrivs i olika miljöer. Forskning vid

sektorsorganen utgör ofta ett nödvändigt komplement

till den verksamhet som bedrivs vid universitet och

högskolor. Inom sektorsorganen belyses annorlunda

problemformuleringar än inom de inomvetenskapliga.

Sektorsorganen bidrar därmed till en förnyelse som

gynnar forskningen som helhet. Det skulle vara

mycket olyckligt om enbart en forskningsinriktning

blev dominerande inom kriminologin. Den risken kan

finnas om forskningen inte bedrivs i olika miljöer.

Forskningskompetens vid BRÅ är nödvändig ock-

så av andra skäl. Denna kompetens är nämligen en

nödvändig förutsättning för andra uppgifter vid BRÅ

såsom rättsstatistik, granskning, värdering och infor-

mation om forskningsresultat. Detsamma gäller vid

utformandet av utbildning i brottsprevention och

medverkan i sådan utbildning. Det är viktigt att värna

om den höga kompetens som i dag finns vid BRÅ.

Det är också väldigt viktigt att värna om det goda

anseende och rykte som BRÅ har både nationellt och

internationellt. Förhoppningsvis kan vi i denna kam-

mare vara överens om detta.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

INGBRITT IRHAMMAR (c): Anslag till rättsväsendet, budgetåret 1997 (1996-12-10) — PRESS0