Herr talman! Det må vara att jag och Kent Olsson
träffar olika företagare. Men utöver att jag regelbun-
det träffar småföretagare försöker jag ta del av den
forskning som finns på området. Ännu har jag inte
hittat den forskning som Kent Olsson säger sig stödja
sig på. Jag har alltså svårt att se att Kent Olssons
samtal med enskilda företagare skulle vara en verk-
lighetsbild som jag köper rakt av.
När det gäller individen och de individuella kon-
trakten förstår väl jag att Kent Olsson som moderat
politiker skulle önska en värld, särskilt eftersom så
många människor är arbetslösa, där arbetsgivaren
kunde diktera villkor och säga: Varsågod, jag erbju-
der dig anställningen på dessa villkor och till det här
löneläget. Acceptera eller säg nej!
Men de flesta löntagare anser nog fortfarande att
kollektivavtalen och kollektivens styrka för att värna
individens ställning är viktiga. Det är viktigt att man
har något att sätta bakom när man avtalar med ar-
betsgivarna, och att man inte är utlämnad som individ
till den obalans som faktiskt finns mellan en arbetsgi-
vare och en anställd. I den meningen värnar jag indi-
videns frihet med tillgång till kollektivets styrka, för
att väga upp den obalans som finns i relationen mellan
arbetstagare och arbetsköpare. Där har Kent Olsson
en riktig definition av Vänsterpartiets politik.