Fru talman! Nej, Lars Leijonborg. Som jag sade är
jag inte nöjd med biståndet. Jag vill att det skall höjas
mer. Vi vill också att man inte skall vara så hård när
det gäller taken för biståndet. Vi tycker från Miljö-
partiet att det är den viktigaste frågan, men inbilla
inte mig att det hade gått lättare att diskutera denna
fråga med moderaterna. Gör inte det.
Alf Svensson talar om skola, barnomsorg, vård,
etik och moral. Jag förstår fortfarande inte hur Alf
Svensson gång på gång kan säga dessa vackra ord i
talarstolen, när kristdemokraterna i Stockholms
landsting sänker skatten med 40 öre. En miljard för-
svinner, som skulle kunna användas till sjukvården.
Man går med på att sänka skatten i Stockholm också.
Vad leder det till? Hur många tusen människor skulle
kunna få jobb för de pengarna? Hur många fler vuxna
hade kunnat arbeta i skolan och barnomsorgen för de
pengarna?
Jag tycker också att det är viktigt att diskutera till-
växt och tillväxtens innehåll. Om jag åker hem till Alf
Svensson och diskar hans disk och han åker hem till
mig och diskar min disk, och vi sedan krockar på
vägen med Göran Persson i hans bil, ökar tillväxten.
Ekonomin ökar, särskilt om vi tar betalt av varandra
och betalar skatt. Men kvaliteten i det samhället ökar
inte. Det är kvaliteten och innehållet i tillväxten om är
så viktigt, och därför är det avgörande att vi får en
grön skatteväxling som stimulerar rätt ekonomisk
tillväxt - en hållbar tillväxt.
Sedan skall vi inte inbilla oss att vi kan låta vår
kaka i vår del av världen växa så mycket. Naturresur-
serna och råvarorna till den kakan tar vi hela tiden
från den fattiga delen av världen, och vi ställer inte
upp på det. Det är beklagligt att Alf Svensson gör det.
(Applåder)