Fru talman! Jag förstår att Ian Wachtmeister inte
tycker att de anställdas makt är detsamma som
fackföreningens makt. Det bevisar återigen att vi
har olika syn på demokrati. Han tycker
uppenbarligen inte heller att medlemmarna i Ny
demokrati skall ha någon makt, utan den makt som
finns där är hans egen, och den tänker han utöva
diktatoriskt. Vi ser också resultaten av detta. Jag är
glad över att hans parti minskar, men det kunde ha
skett på ett mera hedervärt sätt.
Carl Bildt tog upp frågan var jobben finns. Det är
naturligtvis den fråga som vi skall ställa oss,
eftersom arbetslösheten är det viktigaste
problemet. Jag tycker att en lämplig följdfråga är:
Var finns behoven? För det är väl där som vi hittar
de nya jobben. Vi måste sluta att se bakåt och att
leta efter jobben i det gamla samhälle som vi inte
längre har och som var uppbyggt på en
industriproduktion som inte är likadan som
tidigare. Teknikens landvinningar gör att vi inte
längre kommer att ha lika många anställda inom de
traditionella industrigrenarna.
Vi måste fråga oss: Var finns behoven i dag? Vi har
t.ex. i demokratisk ordning beslutat om
kärnkraftens avskaffande. Vi har därför behov av
att bygga ut nya, alternativa energisystem, väl
differentierade och väl utbyggda på olika håll i
landet: vindkraft där det blåser bra, solkraft och
biobränslen där det är lämpligt. Vi skall använda
jordbruket som energiförsörjare, och vi skall
utnyttja de energiresurser inom skogsbruket som i
dag inte tas till vara.
I detta ligger en mängd nya framtidsinriktade
arbeten, väl fördelade över landet. Vi kan kalla det
miljöomställning, och denna ger många nya och bra
jobb. Vi kan också säga, vilket vore klädsamt, att
vi skall uppfylla de åtaganden som Sverige har gjort
genom de olika deklarationerna vid den stora
miljökonferensen i Rio de Janeiro, bl.a.
klimatkonventioner. Vi lovade att bygga upp en
infrastruktur som gör att vi inte ökar utsläppen som
ytterligare spär på växthuseffekten och gör
ytterligare hål i ozonskiktet.
Där har vi många nya, framtidsinriktade och
positiva jobb. Det innebär nej till Öresundsbron
och till Dennispaket och andra idiotiska leder. Det
innebär, Carl Bildt och ni andra i regeringen, att i
verklig mening bygga upp en infrastruktur som ger
en hållbar utveckling. Där finns de nya jobben.
Vi har ökande behov inom vård och omsorg. Vi
måste, om vi inte skall införa ättestupan, satsa på
äldreomsorgen, av det skälet att det i dag finns fler
gamla människor som behöver kvalificerad vård
och omsorg. Det behöver alltså föras in arbetskraft
och kunskaper på de områdena.
Vi behöver utveckla ny, framtidsinriktad teknik. Vi
behöver satsa på utbildning och forskning som
innebär ökade kunskaper och bidrar till logiskt
tänkande och problemlösning. Där finns de nya
framtidsinriktade jobben. Vi måste våga inse att vi
lever i en ny tid och att vi behöver nya politiska
lösningar, inte satsningar på pigor och hembiträden
på att låta välutbildade ungdomar kratta rika
människors trädgårdar.
Men ni vågar inte inse detta. Ni biter er fast vid
gamla politiska lösningar och vid en gammal
ekonomisk politik, som kanske var gångbar för
några decennier sedan, men som i dag de facto
leder till ökad arbetslöshet, ökad utslagning och en
segregering på samhällets alla områden. Genom
politiska beslut drar man undan hela
arbetsmarknaden för oss kvinnor, som i stället skall
sköta barn och gamla inom hemmets fyra väggar.
Det är fullständig idioti, men det inser ni inte.
Jag tror inte att det handlar om illvilja utan om brist
på kompetens. Ni har inte tillräckliga
livserfarenheter. Ni har erfarenheter av att vara
portföljbärare, aktieinnehavare och
företagsledare. Jag skulle vilja säga: Stanna vid er
läst! Det politiska broilerskap som nu håller på att
fördärva landet är en katastrof.
Vad som behövs är nytänkande. Då kan man också
se var de nya jobben och lösningarna finns. Då
skulle vi komma till rätta med en del av landets
faktiska problem.
Det är möjligt att vi inte alla kan lyfta oss i håret,
Carl Bildt. Dessutom saknar tyvärr många inom det
politiska etablissemanget förutsättningar för det.
Det är tunnsått på en del håll. Vi måste faktiskt
anstränga oss för att lyfta oss i håret så att vi ser att
vi lever i en ny tid och att det finns en framtid som
ser annorlunda ut.
Det är beklagansvärt att regeringen inte inser det.
Det kommer att leda oss in i en stagnation som vi
tvingas att stå ut med ett år till, ända fram till nästa
val, om drygt ett år. Då kommer insikterna från den
opinion som finns utanför detta hus att slå igenom.
Då kommer vi att få en annan majoritet och
politiska representanter som har insikter, som lever
i verkligheten och som inte är förblindade av sitt
egenintresse, som för er är makten och ingenting
annat.
(Applåder)