Fru talman! Det sista inlägget tar jag som ett löfte,
men vill ändå skicka med att det är angeläget att det
sker med tempo och inte halas i långbänk. Visst är det
tydligt att det kan råda väldigt stora spännvidder
mellan vad en anställd och vad en småföretagare eller
hantverkare kan ställas till svars för rent ekonomiskt.
Den skillnaden är så överdrivet stor att den snarast
måste åtgärdas.
Ulrica Messing sade också att det väl inte är nå-
gon som har nyckeln till det här. Jag tycker att det är
ett förnämligt uttalande som vi kan ta till oss. Ett av
problemen var ju att socialdemokraterna i opposition
trodde sig sitta med nyckeln i låset. Det skulle var så
enkelt att om man bara skiftade regering så skulle
problemen vara lösta.
Nu har åtminstone statsrådet Messing upptäckt att
frågan var svårare än så och det är en hygglig början.
Jag tycker ändå att den ödmjuka tonen lovar gott inför
framtiden, för här gäller det att kämpa med stora
svårigheter. Inte minst de båda parterna på arbets-
marknaden kan vara tuffa att ta. Därför behöver vi ett
regelsystem som just fastställer balanspunkten. Vi
skall inte heller här "välja sida".