Fru talman! Jag har en jordglob, och på den finns
många länder, bl.a. Nya Zeeland. Jag har tittat på det
förslag som tagits fram i Nya Zeeland, och jag har
konstaterat att det skiljer sig mycket från det förslag
som regeringen nu har presenterat i denna kammare.
Jag tror inte på deras förslag.
I Nya Zeeland är en lägre andel sysselsatta än här i
Sverige i dag. Jag tror inte att vi alltid har de enda
lösningarna för att få ned arbetslösheten, men jag tror
inte heller att det är så enkelt att vi bara kan kopiera
lösningar från andra länder och tro att de passar här.
Jag önskar att någon av oss hade nyckeln till att få
ned den höga arbetslösheten, men det verkar vara
svårt. Vi är långtifrån ensamma i Europa och i andra
delar av världen om att ha hög arbetslöshet.
Jag tror också att debatten om arbetsrättens möj-
ligheter att få ned arbetslösheten har blivit starkt
överdriven. Det har varit övertoner i debatten, som
har skapat oro och överdrifter. Från Vänstern har det
hetat att förslaget är en ynkedom och en krigsförkla-
ring mot facket, att det innehåller borgerliga förslag
och går SAF till mötes.
Det har varit krig och sorg på vänsterkanten, och
Högern har inte varit bättre. Man har liknat Sveriges
arbetsrätt vid den som Franco införde i Spanien.
Svensk arbetsrätt är å ena sidan gjord för vackert
väder, å andra sidan extrem, ociviliserad och stelbent,
en black om foten, ett hån mot de arbetslösa och utan
sans och vett.
Jag tror att vi alla i denna kammare liksom alla på
arbetsmarknaden, både de som har jobb och de som
inte har jobb, tjänar på att vi gräver ned stridyxan och
gemensamt försöker skapa stabila spelregler som kan
hålla långsiktigt och som gör att våra svenska företag
vågar växa och investera.