Fru talman! Den energipolitik som majoriteten i
näringsutskottet redovisar i föreliggande betänkande
är förödande för Sverige.
Den splittrar nationen i en tid då vi behöver sam-
ling. Den avvecklar resurser i en tid då vi behöver
utveckling. Den hotar arbetstillfällen i en tid då vi
desperat behöver nya. Den leder till ökat misstroende
mot Sverige som investeringsland. Den skadar natu-
ren i en tid då vi behöver göra mer för att skydda den.
Den har ett nationellt perspektiv i en tid då vi behöver
bli mer gränslösa.
Energipolitiken har en mycket stor räckvidd.
Bland alla dem som uppvaktat näringsutskottet i den-
na fråga, påminde en om att inte sedan beslutet om
löntagarfonder har näringslivet varit så starkt engage-
rat i sin kritik mot regeringen.
Det känns mycket tungt att vara med om att fatta
detta beslut. Kanske är det mest därför att jag är
övertygad om att så gott som alla socialdemokrater i
denna kammare, inklusive näringsministern, innerst
inne vet att man nu är på väg att fatta ett djupt felak-
tigt beslut. Det skulle inte förvåna mig om närings-
ministern på det lilla blocket i bänken plitat ned två
versrader i Kjell-Olof Feldts anda:
Barsebäcksstopp är ett djävla skit.
Nu har vi baxat det ända hit.
Debatten om näringslivets villkor rasar vidare mot
bakgrund av den enorma arbetslösheten. Över
700 000 människor som vill jobba saknar ett jobb att
gå till. Det är ett stort slöseri med mänskliga resurser
och ett svårt personligt lidande för den arbetslöse.
Blir det nu fler jobb, blir det nu ett bättre företa-
garklimat med den energipolitik som utskottsmajorite-
ten förordar? Regeringsföreträdare hävdar att före-
tagsklimatet är bra och hänvisar till The Economist
och Financial Times.
Fru talman! Det är varken regeringen, vi andra
politiker eller finanstidningar som skall anställa alla
de arbetslösa eller som i praktiken avgör om företa-
garklimatet är bra eller dåligt, blir bättre eller sämre.
Det är företagarna som skall göra det. Vad de tycker
om företagarklimatet och energiuppgörelsen har nog
inte undgått någon. Aldrig har man varit så enig mot
ett regeringsförslag sedan löntagarfondsstriden som
man är mot regeringens energipolitik. I näringsutskot-
tet har vi mött delegation på delegation som har fram-
fört kritik och redovisat företagarnas frustration och
t.o.m. förtvivlan inför detta näringslivsfientliga för-
slag.
Till skillnad från under löntagarfondsstriden är
stora delar av fackföreningsrörelsen också djupt miss-
nöjd med regeringens politik. Hela Näringslivssveri-
ge, fack och arbetsgivare, står upp som en man och
protesterar. Men näringsministern och näringsutskot-
tets s-ledamöter väljer att följa sin partiledares taktiskt
betingade kurs. Bara två s-ledamöter i denna kamma-
re har modet att stå emot. Utanför riksdagen visar
Barsebäcksanställda sina åsikter i frågan.
Fru talman! Betänkandet vittnar också om en
oförståelse för näringslivets och även hushållens be-
hov av stabila spelregler. Det som kallas riktlinjer för
energipolitiken innebär i verkligheten stor osäkerhet
kring energiförsörjningen. Energipolitiken görs till ett
evigt politiskt trätoämne. Betänkandet heter En uthål-
lig energiförsörjning. Det kommer att resultera i en
uthållig energidebatt.
Majoritetens förslag till energipolitik sägs under-
lätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhäl-
le. I propositionen redovisas dock över huvud taget
inga miljökonsekvensbeskrivningar av energiom-
ställningen. När Lennart Fremling här i kammaren
frågar näringsministern när en miljökonsekvensbe-
skrivning av Barsebäcksstängningen kommer att re-
dovisas, svarar ministern "att det ligger i sakens natur
att det inte är nödvändigt att presentera en samlad
miljökonsekvensbeskrivning för de förslag som rege-
ringen lagt fram i propositionen om en uthållig ener-
giförsörjning".
Ja, ministern, formellt är det säkert så. Men bara
det faktum att regeringen säger att förslagen leder mot
ett ekologiskt hållbart samhälle är ju ingen garanti för
att det blir så. Vi i Folkpartiet oroar oss t.ex. mycket
över riskerna med en storskalig ökning av fossilga-
sanvändning. På sida efter sida i propositionen kan
man läsa att fossilgasen skall gynnas på olika sätt.
Både statsministern, näringsministern och centerleda-
ren uttalar i olika sammanhang sitt stöd för en fossil-
gasledning mellan Finland och Norge över Mellan-
sverige. Leder en ökad fossilgasanvändning i Sverige
mot ett ekologiskt hållbart samhälle? Vad anser nä-
ringsministern?
På kort sikt, 5-6 år, kommer bortfallet av elpro-
duktionen i Barsebäck att ersättas med fossilel från
Danmark, Tyskland eller Karlshamnsverket. Så fun-
gerar det nordiska elsystemet, vad än regeringen säger
om ekologisk hållbarhet.
Vi i Folkpartiet anser att det är mycket oklokt att
inte ta klimathotet på allvar. Inför riskerna av en kli-
matförändring anser vi att det finns all anledning att
tillämpa försiktighetsprincipen och utöva ett tydligt
miljömässigt ledarskap. Regeringen abdikerar nu med
Centerns hjälp från denna roll. Folkpartiet håller där-
emot fast vid riksdagens beslut från 1993 om riktlinjer
för den svenska klimatpolitiken och det koldioxidmål
som där slås fast.
Även på andra punkter är propositionen och be-
tänkandet ofullständiga. De ekonomiska konsekven-
serna för hushållen, näringslivet och staten saknas i
stor utsträckning. En del har visats i vårpropositionen
och annat är aviserat till hösten, exempelvis den
mycket nödvändiga översynen av energiskatterna.
Trots dessa brister i konsekvensanalyserna är ut-
skottsmajoriteten beredd att driva igenom detta
mycket drastiska beslut som en stängning av en fullt
säker och miljömässigt väl fungerande industrian-
läggning innebär.
Även om kärnkraftverken kan drivas med god sä-
kerhet under mycket längre tid än 25 år kommer
kärnkraftsproduktionen, om det nuvarande förbudet
mot ny kärnkraft ligger fast, inte att finnas i vårt land
för evigt. Om säkerhetskraven blir för höga kommer
underhållskostnaderna i de befintliga kärnkraftverken
successivt att stiga, och kärnkraften blir allt mindre
lönsam.
Vi i Folkpartiet menar att det finns argument för
att söka tidigarelägga den tidpunkt då Sverige kan
klara sig utan kärnkraft. Vi tillstyrker därför regering-
ens förslag till omställningsprogram i huvudsak. Stöd
till forskning och teknikupphandling är enligt vår
mening exempel på ekonomiska styrmedel som bör
öka möjligheten till introduktion av ekologiskt och
ekonomiskt hållbar energiproduktion.
Fru talman! Folkpartiet kommer i valrörelsen att
argumentera för att energipolitiken ändras på väsent-
liga punkter. Vår politik för fler jobb och mer resurser
till vård och skola innebär bl.a. att våra kärnkraftverk
nyttjas under hela sin ekonomiska och säkerhetsmäs-
siga livslängd och att våra insatser ökar starkt för en
bättre säkerhet i kärnkraftverken i våra östliga grann-
länder.
Vi har i våra reservationer redovisat vår energi-
politik på de många områden där den avviker från
majoritetens uppfattning. Men för att undvika me-
ningslösa voteringar yrkar jag bifall endast till reser-
vation 3.