Herr talman! Det har varit intressant att följa ut-
skottsrundan i debatten. Jag skall inte gå in så mycket
på enskildheterna i den proposition och det utskotts-
betänkande ni just nu behandlar utan mer föra ett
allmänt resonemang om betydelsen av energiomställ-
ningen.
Sverige är ett land som behöver mycket el. Det
gör vi därför att vi har det klimat vi har. Det gör vi
därför att vi har de avstånd vi har. Det gör vi därför
att vi bor så pass glest som vi gör. Det gör vi för vår
industri och vår levnadsstandard. Sverige är ett land
som behöver mycket el och kommer att behöva
mycket el också i framtiden.
Sverige är också ett land som kräver säker tillgång
på el. Det är för att vår industristruktur är så konstrue-
rad att mycket av våra industriella processer och vår
produktion bygger på en mycket hög leveranssäkerhet
när det gäller tillgång på el.
Sverige är också ett land som behöver konkur-
renskraftiga elpriser. Väldigt stor del av vår industri
är så utformad att elen utgör en viktig del av de in-
satsvaror som den industrin har för att tillverka varor
och tjänster - oavsett om de är paketerade i en bilin-
dustri, ett pappersbruk, ett sågverk eller någonting
annat. Vi behöver tillgång på el under lång tid. De
som investerar i Sverige investerar i sådana saker som
tar lång tid att skriva av. Att bygga ett smältverk, att
bygga en ny huvudnivå i en gruva, att bygga en pap-
persmaskin är alla investeringar på 15-20 års sikt och
kräver oerhörd långsiktighet.
Det är vårt ansvar - riksdagen, regeringen, det
svenska folket - att se till att energipolitiken och
elförsörjningen utformas på ett sådant sätt att kraven
kan tillgodoses. Mycket el, säker tillgång, konkur-
renskraftiga priser och lång tid.
Hur gör man detta bäst? Det gör man bäst genom
att se till att vi ständigt, successivt, förnyar vår pro-
duktionsapparat. Det beskrivs av en del av våra mot-
ståndare som någonting väldigt unikt, dvs. att vi via
lagstiftning och regelverk, kombinerat med mark-
nadsmekanismer, fasar ut det gamla och fasar in det
nya. Det är ingenting unikt.
Om vi tittar tillbaka i historien kan vi se att ut-
byggnaden har gått till så för alla de stora samhälls-
projekten.
När vi bytte ut de gamla dragiga bostäderna mot
nya, skedde det naturligtvis delvis på marknadens
villkor. Men det skedde i stor omfattning genom att vi
via regleringar, skattesystem osv. åstadkom en ut-
byggnad av den moderna bostaden. Det skedde ge-
nom att på en del håll säga att dessa bostäder inte
längre är tjänliga som bostäder. Det skall vara en
högre standard.
När vi på 60-talet bestämde oss för att rena vattnet
i Sverige, var det inte så att de gamla tvåkammar-
brunnarna inte gick att använda för att rena avlopps-
vattnet. Vi sade att den typen av produktion skall vi
inte ha. Vi stänger inte alla tvåkammarbrunnar på en
gång, men vi skall successivt bygga ett system där vi
renar vattnet i Sverige. Vi gör det med hjälp av mark-
nadsmekanismer och regleringar.
När vi på 70-talet sade att vi vill förbättra ar-
betsmiljön, innebar det inte att vi över en dag förbjöd
alla farliga arbetsplatser. Men vi skaffade oss ett
regelverk, där vi via regelverket undan för undan
sorterade ut arbetsplats för arbetsplats som vi inte
tyckte uppfyllde kraven och fasade in nya och bättre
arbetsplatser.
När vi på 80-talet bestämde oss för att få bort
kemikalierna i processindustrin, skedde inte det över
en natt. Här i riksdagen stiftades lagar som gjorde det
möjligt att undan för undan fasa ut kemikalierna i
processindustrin, ersätta dem med något nytt. Samti-
digt med regleringarna trängde marknaden undan
kemikalierna. Så har vi också gjort med luftförore-
ningarna.
Det är på intet sätt nytt eller unikt att vi kombine-
rar regleringar för att stänga produktion vi vill bli av
med, med att vi samtidigt tillför stimulanser för att
öka marknadens intresse att skapa något nytt.
Det intressanta är att nästan alla de beslut jag har
nämnt var på sin tid kontroversiella, men de blev så
småningom starka konkurrensfördelar för Sverige.
Det blev det i vår bostadsmiljö, med vår inomhus-
ventilation som säljs över världen. Det blev det med
vattenreningstekniken, som våra industrier kan expor-
tera runt jordklotet. Det blev det på arbetsmiljöns
område, där företag efter företag växer utanför Sveri-
ges, Nordens och Nordeuropas gränser och där ar-
betsmiljöregleringar växer fram runt om i världen.
Det blev det framför allt i våra processindustrier, när
kraven på rening av kemikalier fick genomslag på 80-
talet.
Kärnkraften står för hälften av vår elproduktion.
Den elproduktionen har svenska folket och Sveriges
riksdag i huvudsak enhälligt bestämt skall avvecklas.
Skälen till detta tål att upprepas. För det första är
kärnkraften inte riskfri. En olycka skulle kunna få
obeskrivbara konsekvenser för människor och miljö,
sysselsättning och välfärd. De äldsta reaktorerna är
snart 25 år gamla. Allt äldre reaktorer slukar allt stör-
re resurser i renoveringar. Kärnkraften är inte riskfri.
Det är det ena skälet varför svenska folket har sagt att
vi skall stänga av den.
För det andra är kärnkraften omstridd. Om det
skulle inträffa en olycka i Sveriges närhet, skulle
kraven på en snabbavveckling av kärnkraften resas i
vårt land. Vi skulle tvingas att under mycket kort tid
ställa om hälften av vår elproduktion till något annat.
Alla vet vilka konsekvenser det skulle få för syssel-
sättning och välfärd i vårt land. Jag vet det - mer än
de flesta - just därför att jag bor och lever i en ort
som är så oerhört beroende av den elintensiva indust-
rin.
För det tredje är kärnkraften inte ekologiskt uthål-
lig. Den bygger på utnyttjandet av ändliga resurser -
uranet. Den bygger på att avfallsfrågan inte är löst.
Den bygger på att vi vältrar över ett åtagande till
kommande generationer från vår egen generation. Det
är skälet till varför vi i stort sett enhälligt har sagt att
kärnkraften skall avvecklas. Det är mot den bakgrun-
den man skall se energiöverenskommelsen som har
träffats mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och
Vänsterpartiet.
Det är mot den bakgrunden som man skall se att vi
tre partier har varit beredda att fatta detta ansvarsfulla
beslut om att starta omställningen just därför att
svenska folket har bestämt att detta skall ske, därför
att vi är övertygade om att det tar lång tid att ställa om
och därför att investerarna i Sverige behöver långsik-
tighet. Detta är vårt skäl.
Jag skall inte gå in i detalj på uppgörelsen, men
den innehåller - som jag ser det - tre huvudlinjer. Till
att börja med innehåller den en kraftfull satsning på
konkurrenskraftiga miljövänliga alternativ, stimu-
lansbidrag på tillförselsidan, vindkraft och småskalig
vattenkraft samt utbyggnad av ekologiskt riktiga
kraftvärmeanläggningar. Vidare erbjuder energiupp-
görelsen hushållen en möjlighet att gå från elvärme
till fjärrvärme genom effektsänkande åtgärder osv.
Energiuppgörelsen innehåller alltså först och främst
en satsning på det ekologiskt uthålliga som redan i
dag finns och som går att kommersialisera.
För det andra innebär energiuppgörelsen en histo-
risk satsning på forskning och teknisk utveckling. Det
är som att delar av oppositionen inte ser det spännan-
de och det nya som ligger i att forska och utveckla
inom detta område. Ny spännande teknik såsom sol-
celler, gasturbiner, bränsleceller - ja, det finns massor
av saker som växer fram. Näringsutskottet har haft
möjlighet att lyssna till representanter från många av
de företag som arbetar med den nya tekniken. Som
närings- och energiminister har jag vid otaliga tillfäl-
len kunnat besöka företag, forskningsinstitutioner,
högskolor och universitet som nu jobbar med att ut-
veckla denna nya teknik. Det ligger någonting enormt
spännande i detta, att på samma sätt som med vatten-
reningen, luftreningen och de gamla bostäderna som
moderniserades nu också bygga det ekologiskt uthål-
liga energisystemet.
Det ligger någonting väldigt spännande i att se till
att det åstadkoms trygghet i förändringen. Det är vår
uppgift att se till att det blir en trygghet i den föränd-
ring som vi alla har bestämt att vi skall gå igenom -
nämligen att byta kärnkraft mot det som är ekologiskt
uthålligt. Men det som Mikael Odenberg predikar är
trygghet mot förändring. Det är strutsens politik.
Mikael Odenberg säger att kärnkraften skall avveck-
las, men vi skall ändå se till att vi håller oss kvar vid
kärnkraften så länge som det bara går, och sedan får
vi se. Det är trygghet mot förändring, och det är i och
för sig inget nytt från moderaternas sida.
Det som vi beslutar här i dag ligger väldigt väl i
linje med det som händer ute i världen. EG-
kommissionen har nyligen tagit fram en grönbok som
innehåller en strategi för förnybara energikällor. I den
strategin sägs att fram till 2010 skall andelen förnybar
energi fördubblas i EU. Vad innebär det? Jo, det
innebär att någonstans mellan 30 och 50 Barse-
bäcksanläggningar i Europa skall ersättas med förny-
elsebar energi. Nu tar vi det djärva greppet för att ta
fram alternativ motsvarande två reaktorer, och vi
ligger först. Är det ingen som ser sambandet med
bostadsbyggandet, med luft, med vatten och med
arbetsmiljön? Just när vi fattar vårt beslut i denna
riksdag beslutar EU-kommissionen om en grönbok
som innebär en gigantisk satsning fram till 2010 på att
ta fram alternativ.
Ser ingen den industriella möjlighet som ligger i
detta? Det ligger en enorm möjlighet i detta att våra
företag får, inte bara en möjlighet att ersätta två reak-
torer i Barsebäck, utan de får tillgång till en marknad
där ytterligare 50 reaktorer skall ersättas i vårt närom-
råde i Europa. Är det någon som tror att det beslut
som EG-kommissionen fattar i sin grönbok också är
ett beslut som stannar inom Västeuropa? Självfallet är
det som EU-kommissionen nu inser är nödvändigt för
Europa någonting som kommer i andra delar av värl-
den. Det känns viktigt och ambitiöst att konstatera att
detta beslut också i den meningen är en enorm export-
satsning.
Jag har lyssnat till debatten, och jag skall avsluta
med att säga att det som gläder mig är att alla utom
moderaterna faktiskt säger - men med litet olika reto-
rik - att det behövs politiska styrmedel för att man
skall kunna påbörja avstängningen av kärnkraften före
det att reaktorerna är slutkörda.
Folkpartiet säger att det skall göras genom en
höjning av elpriserna. Man säger att ekonomiska
styrmedel skall användas, och det måste innebära
höjda elpriser.
Kristdemokraterna vill vänta något år med att på-
börja avvecklingen av den första reaktorn, men man
vill ändå ha en reglering.
Men moderaterna står ensamma kvar på den nyli-
berala vägen. De är ensamma kvar i den ståndpunkten
att vi skall ingenting göra. Moderaterna söker trygg-
het mot förändringar. Det är den trygghet mot för-
ändringar som moderaterna och den gamla högern
alltid har sökt. Och Mikael Odenberg: Kom ihåg en
sak: Framgång och framtiden ligger i trygghet i för-
ändringar.