Fru talman! I dag tar vi beslutet om en omställning
av energisystemet - en omställning till en uthållig
energiförsörjning. Detta är ett viktigt beslut som har
stor betydelse för samhället och för framtiden.
Ett av mina allra första uppdrag i partiorganisatio-
nen, det var i Östhammars arbetarekommun, var att
sitta med i den lokala linje 2-kommittén inför folkom-
röstningen 1980. Jag kommer mycket väl ihåg dis-
kussionen, debatten och argumenten. Det var då som
mitt intresse för energifrågorna väcktes på allvar. Vi
sade i valkampanjen 1980 att kärnkraften skall börja
avvecklas i slutet av 1990-talet och vara avvecklad
senast år 2010. Vi sade också att kärnkraften skall
avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till
sysselsättning och välfärd. Nu gör vi nästan det vi
sade 1980. Det som skiljer är att årtalet 2010 inte
längre skall gälla.
Fru talman! De riktlinjer som gäller nu grundar sig
på trepartiöverenskommelsen 1991 mellan Socialde-
mokraterna, Centern och Folkpartiet. Dessa riktlinjer
togs också in i den borgerliga regeringens regerings-
förklaring 1994, och därmed står också Moderaterna
och Kristdemokraterna bakom riktlinjerna. Riktlinjer-
na innebär bl.a. följande:
Energipolitikens mål är att på kort och lång sikt
trygga tillgången på energi, på villkor som är konkur-
renskraftiga i förhållande till dem som gäller i om-
världen. Energipolitiken skall utgå från vad natur och
miljö kan bära. Landets energiförsörjning skall tryg-
gas genom ett energisystem som i största möjliga
utsträckning grundas på varaktiga, helst inhemska och
förnybara, energikällor samt genom en effektiv ener-
gihushållning. Detta återkommer i den proposition
som vi i dag debatterar.
Fru talman! Energifrågan är en fråga som ständigt
debatteras bland människor i samhället, i medier och
här i kammaren. Den har genom åren varit svår, och
vi har haft många och långa diskussioner. Vår parti-
kongress 1996 sade så här:
"Enligt vår uppfattning bör kärnkraftsavveckling-
en inledas under mandatperioden och därefter fortsät-
ta i jämn takt. Omställningen skall genomföras på ett
sådant sätt att den elintensiva basindustrins konkur-
rensläge inte äventyras. Den redan genomförda om-
och avregleringen av elmarknaden får inte leda till
ökade elpriser generellt sett för hushållen eller för
hushåll i särskilda områden, t.ex. i glesbygden. Om så
sker måste åtgärder vidtas. Den nationella utmaning
som ligger framför oss på energipolitikens område
kräver mångas medverkan och delaktighet."
Partikongressens beslut och riktlinjer har självfal-
let varit vägledande för regeringen och för oss social-
demokrater i näringsutskottet och i riksdagsgruppen.
I regeringsförklaringen den 22 mars 1996 sade
statsministern:
"Ett nytt energisystem skall utvecklas. Avveck-
lingen av kärnkraften bör inledas under mandatperio-
den och därefter fortsätta i jämn takt. Den skall ske på
ett sådant sätt att den elintensiva industrins konkur-
rensläge inte äventyras. På grundval av 1991 års
energiöverenskommelse, Energikommissionens be-
tänkande och remissvaren på detta inbjuds samtliga
riksdagspartier till överläggningar om energipoliti-
ken."
Så skedde också. Samtliga partier deltog från
början, men det var bara vi socialdemokrater, Centern
och Vänsterpartiet som orkade fullfölja det hela.
Fru talman! Beslutet i dag innebär att vi påbörjar
omställningen - en omställning till en uthållig energi-
försörjning. Förslaget är att Barsebäck 1 stängs
år 1998 och Barsebäck 2 år 2001, dock med det vill-
koret att ny energi skall ha kommit fram innan den
andra reaktorn stängs. De övriga tio reaktorerna är
villkorade på samma sätt.
Hur skall då detta gå till? Jag får be särskilt Dan
Ericsson att lyssna uppmärksamt. Han ställde ju en
fråga. Programmet innehåller bl.a. åtgärder för att
minska elanvändningen, bidrag för fjärrvärmeanslut-
ning, effektvakt och kompletterande värmeanläggning
samt bidrag för byte till vattenburet värmesystem och
anordning för värmeackumulering. Avsikten är att
ändra uppvärmningssystem för dem som nu har di-
rektverkande el.
Ett andra område är åtgärder för att öka tillförseln
av el, med bidrag till investeringar i biobränslebase-
rad kraftvärme, vindkraft och småskalig vattenkraft
samt till upphandling av ny elproduktionsteknik.
Ett tredje område är åtgärder för en effektivare
energianvändning samt för information, utbildning,
teknikupphandling av energieffektiv teknik, provning,
märkning och certifiering. Dessutom gäller det kom-
munal energirådgivning.
Utvecklingen av teknik för framtidens energisys-
tem är ett fjärde viktigt område.
Sammanlagt drygt 5 miljarder kronor avsätts för
energiforskning, forskning om energisystemet, forsk-
ningssamarbete i Östersjöregionen, förstärkning av
Energiteknikfonden samt introduktion av ny energi-
teknik.
Fru talman! Under den senaste tiden har en debatt
förts om teknikupphandlingen. Det framställs felaktigt
att anslagen skall minskas. Detta bygger på en miss-
uppfattning, och jag vill därför göra några klarläg-
ganden.
I 1991 års överenskommelse avsattes medel till ett
program för en effektivare energianvändning. Den
dominerande delen av programmet utgjordes av stöd
till upphandling av energieffektiv teknik.
Regeringen beslöt förra året att uppdra åt Riksre-
visionsverket, RRV, att granska NUTEK:s program
för en effektivare energianvändning. Uppdraget gällde
att granska hur medlen har använts och redovisats
samt hur verksamheten har styrts och följts upp. Upp-
draget var föranlett av de svårigheter att få en klar
bild av verksamheten som hade redovisats av Energi-
kommissionen.
RRV säger i sin rapport att begreppet teknikupp-
handling har kommit att få en alltför vid innebörd i
stödverksamheten. Redovisnings- och beslutsrutinerna
anses inte ha utformats på ett sådant sätt att styrning
och uppföljning av verksamheten främjats. Även
Energikommissionen har pekat på behovet av att
koncentrera verksamheten mot det centrala i tekni-
kupphandlingsprocessen. Utskottet har tillsammans
med Riksdagens revisorer gjort en utvärdering som
kommer till samma resultat.
Årets energipolitiska beslut innebär att priorite-
ringar mellan olika projekt inom verksamheten måste
göras. Statsmakternas styrning ökar, och detta är både
självklart och nödvändigt.
De åtgärder som nu föreslås karakteriseras av en
tydligare inriktning på investeringar i bebyggelsen
och på stöd till kunskaper om energihushållning och
det lokala energiarbetet. Jämfört med den faktiska
förbrukningen av medlen t.o.m. år 1996 trefaldigas
resurserna.
Medlen har nu fördelats på flera anslag. Därför är
det också svårt att jämföra olika tabeller med varand-
ra. Jämfört med tidigare har en mer politisk priorite-
ring styrt utformningen. Detta är helt i linje med
RRV:s påpekanden om en klarare målformulering.
De indragningar av medel som delvis finansierar
omställningen berör inte något projekt som beslutats
vid NUTEK och inte heller någon verksamhet som
inbegriper avtal med extern part.
De teknikområden som utpekas som särskilt vikti-
ga är:
kraftvärme baserad på biobränslen,
en kombination avseende etanolframställning för
fordonsbränsle,
vindkraft,
solenergi samt
överföring, distribution och lagring av energi.
Fru talman! Barsebäck är en stor arbetsplats i en
liten kommun och har mer än 400 anställda. Ett poli-
tiskt beslut kräver skyldigheter gentemot dessa. Av-
ställningen av reaktorerna i Barsebäck kommer att
följas av en lång tids fortsatt drifttillsyn samt plane-
ring av den slutliga nedläggningen. En stor del av
detta arbete, kan och bör, handhas av verkets egen
personal. Ägaren till Barsebäcksverket har meddelat
att hela personalstyrkan vid verket kan beredas fort-
satt arbete under fem år.
Personalen har hög kompetens. I god tid före ver-
kets slutliga nedläggning bör berörda myndigheter
tillsammans med arbetsgivaren och personalorganisa-
tionerna överväga de särskilda åtgärder som kan be-
höva vidtas för personalen. I Regeringskansliet över-
väger man för närvarande formerna för detta.
Vattenfall skall enligt propositionen få en ny vik-
tig roll för omställningen av energisystemet. Det be-
tyder att Vattenfall skall inrikta sina krafter på ut-
vecklingen av den nya tekniken. Vattenfall har hittills
redan avsatt betydande resurser för detta. Regeringen
understryker i propositionen att staten som ägare
måste ta ansvaret för bolagets långsiktiga utveck-
lingsstrategi. Detta innebär just för Vattenfall en stark
betoning på utvecklingen av energiförsörjningen från
förnybara energikällor. Satsningen skall ske inom
ramen för Vattenfalls affärsmässiga uppgifter. Men
med staten som ägare kan, och bör, affärsstrategin
vara mera långsiktig än den blir för den ägare som
främst är inriktad på att placera pengar med bästa
kortsiktiga avkastning.
Samarbetet med grannländerna, Östersjösamarbe-
tet, understryks, och särskilda medel avsätts också för
detta. Det är självklart ett gemensamt intresse för alla
länder runt Östersjön att energisystemet utvecklas så
att det i framtiden kan ge en säker och miljövänlig
energitillförsel.
Utskottsmajoriteten delar regeringens bedömning
hur omställningen av energisystemet skall ske. Det
finns en enda skillnad: Vi gör ett tillkännagivande om
ett ändrat datum om bidragsreglers ikraftträdande. Det
gäller bidrag till småhus för installation av effektvakt.
Propositionens förslag avser beställningar gjorda
tidigast den 1 juli 1997. Utskottets tillkännagivande
innebär en ändring till den 1 april 1997.
Tre partier står bakom överenskommelsen. Fyra
partier gör det inte, vilket framgår av reservationerna
och av de anföranden vi tidigare hört.
Moderaterna yrkar avslag. Vad vill egentligen
Moderaterna? Står ni fast vid folkomröstningen? Har
ni glömt hela valdebatten 1980? Även linje 1 sade att
kärnkraften skall avvecklas. Motionen är skriven på
ett sådant sätt och med ett sådant språk att man verk-
ligen funderar över den moderata inställningen. Ord
och uttryck som "illa underbyggda, ett utmanande
slarvigt sätt, öppen konfrontationslinje, totalt me-
ningslös, maktpolitiska aspekter, häpnadsväckande
brist på insikt" är inte vanliga att återfinna i motioner
som behandlas av denna kammare. Inte på en enda
punkt redovisade Mikael Odenberg Moderaternas
förslag i sitt långa anförande.
Folkpartiet förvånar. Vi stod tillsammans för linje
2. Nu överger ni den, i ivern att vara Moderaterna till
lags. Vi stod tillsammans för överenskommelsen
1991, våra båda partier och Centern. Texterna i denna
proposition och i detta betänkande är delvis desamma
som då.
Kristdemokraterna, som på sin tid förespråkade
linje 3, förvånar också. Ni, som ville avveckla de sex
reaktorer som då var i drift inom tio år och som inte
ville har fler, har nu möjligheten att tillsammans med
oss, Centern och Vänsterpartiet inleda omställningen.
Det borde väl ligga närmare till hands än att ansluta
sig till Moderaterna.
Miljöpartiet, som är sprunget ur Folkkampanjen
mot kärnkraft och som också stod för linje 3, vill
heller inte vara med nu när vi verkligen börjar om-
ställningen till en uthållig energiförsörjning. Är det så
att ni grämer er över att vi faktiskt gör någonting, att
vi faktiskt kan?
Fru talman! Energifrågan har under många år varit
föremål för diskussioner och debatt. Det är en stor
och svår fråga som väcker många känslor. Jag menar
att det är viktigt när vi nu ställer om energisystemet,
när vi satsar på en uthållig energiförsörjning, att det
får ta tid. Vi trodde 1980 att det skulle gå fortare, att
forskningen och teknikutvecklingen skulle gå i en
snabbare takt än vad som faktiskt har skett. En del har
hänt, självfallet, men mycket återstår. Därför menar
jag och utskottsmajoriteten att vi nu går rätt väg. Vi
inleder omställningen med satsningar på teknikut-
veckling, energieffektivisering, forskning, erbjudande
till hushåll med direktverkande el att skaffa ett bättre
alternativ, information och utbildning, satsningar på
investeringar i biobränsle och utveckling av teknik för
framtidens energisystem.
Fru talman! Nu påbörjas arbetet för en uthållig
energiförsörjning, och jag yrkar bifall till näringsut-
skottets hemställan och avslag på samtliga reservatio-
ner.