Herr talman! Om man lite närsynt ser ut över Eu-
ropas länder, folk, kultur, språk och historia, ser man
stora och många skillnader. Lyfter man på perspekti-
vet ser man vad som förenar inom den europeiska
unionen.
Man kan se en gemenskap som grundar sig poli-
tiskt på personlig frihet i kombination med dynamik
och solidaritet. Jag tror att det är den mångfalden som
i det långa perspektivet ger en oerhörd styrka, om den
bygger på ett fritt utbyte och en öppen delaktighet.
Det är det vi i Centerpartiet vill vara med och
forma. Vi vill vara med och forma ett nytt Europa. Vi
vill att man offensivt i Sverige utnyttjar medlemska-
pet.
EU är naturligtvis inte hela Europa, men det är en
motor i hela det alleuropeiska samarbetet. Man måste
vara väldigt tydlig i detta att Europa är vår världsdel.
Vi skall delta i EU, och vi skall utvidga EU-
samarbetet till fler länder. Vi vill att Centerpartiet är
med och ser till att Sverige tar täten för att förnya och
förbättra, och också sanera, EU.
Det stundande EU-valet avgör inte om Sverige
skall vara med i EMU eller inte. Det avgör inte om vi
skall rösta ja eller nej till EU. Men det hindrar inte att
valet nu är ett viktigt val. Det handlar om vilken poli-
tik som skall föras och vilka personer som skall verka
i Europaparlamentet de kommande fem åren.
Jag är lite besviken på regeringen, som inte har
gjort mer för att ge medlemskapet en tydlig folklig
förankring. Man har inte gjort tillräckligt för att en-
gagera människor att delta i valet. Jag tycker inte
heller att regeringen har gjort vad man kunde ha gjort
för att visa vad EU har betytt för en lokal utveckling i
Sverige. Den här bristen i regeringens agerande har
naturligtvis stor del i att Sverige är det mest EU-
kritiska landet.
Det förvånar mig att regeringen inte heller försö-
ker göra EU-arbetet till ett gemensamt nationellt
projekt. Vi har ordförandeskapet om två år. Sveriges
riksdag har fått en ganska otydlig redovisning av
inriktningen av regeringens prioriteringar och inten-
tioner. Det är egentligen allt vi har fått.
Om man jämför med den uppbackning och den
gemensamma attityd som finns i det finska agerandet
inför deras ordförandeskap nu i juli är det en väldigt
stor skillnad. Jag tycker att den svenska regeringen
skall lära av den finska.
Man har också på många håll misskött sig i den
meningen att inte ha tagit vara på de svenska intres-
sena i EU-arbetet. Man har inte tillräckligt tydligt sett
till att ta vara på Sverige. Det är inte fult, herr talman,
att ta vara på de svenska intressena i EU-arbetet. Det
är klokt att göra det.
Finland har alltså på många olika sätt arbetat med
en bred uppslutning från hela samhället och också
lyckats nå bra resultat i förhandlingar.
Jag tycker att Sverige och den svenska regeringen
borde förankra EU-arbetet på ett sådant sätt att det
bottnar i en tydlig svensk uppslutning. Vi vill att
Sverige skall ta vara på ordförandeperioden och ge
just det en tydlig folklig förankring, en förankring
som kan leda till ett offensivare arbete i den europe-
iska unionen.
Liksom många andra menar vi att freden är EU:s
viktigaste uppdrag och att det historiskt sett har varit
på det sättet genom att man har kunnat brygga över
motsättningarna efter andra världskriget. Vi kan se
hur krig har ersatts med samarbete och med gemen-
skap. Vi kan se hur länder som Spanien, Portugal och
Grekland har fått möjlighet att bryta sin isolering och
stabilisera sina demokratier.
Nu är EU:s fredsuppdrag naturligtvis mycket tyd-
ligt att fortsätta en utvidgning österut, att bygga bort
den eftersläpning som kommunisttiden har orsakat
och att ge människor rättvisa förutsättningar trots att
de länge har levt under diktatur.
Nu har kommissionen sträckt ut handen mot Bal-
kanländerna i och med att man har erbjudit Makedo-
nien och Albanien associationsavtal. Vi välkomnar
detta. Att EU på sikt skall inrymma också Balkanlän-
derna bidrar till att stabilisera freden och demokratin.
Det är ett viktigt uppdrag.
EU måste naturligtvis hitta nya former för fred-
suppdraget, måste ta ansvar för en regional utveckling
och samarbete med FN. EU måste hitta former för att
i tid se och förebygga konflikter men också bidra till
att lösa konflikter. Det måste också vara EU:s roll.
Nu når flyktingströmmar fram till Kosovos
grannländer. Det är närmast outhärdliga bilder som vi
får från vad som sker. Vi ser att många av dem som
lämnar Kosovo bär på fruktansvärda minnen och
ovisshet om vad som kommer att hända. Vi måste i
Sverige och i EU ha en planering och en organisation
som är mycket bättre än den vi ser i dag, för att så
värdigt som möjligt kunna ta emot flyktingar. Den
nya gemensamma asyl- och flyktingpolitik som EU
har fått genom Amsterdamfördraget måste vara öppen
och generös. Vi måste ha ett solidariskt ansvar för
flyktingmottagandet.
Freden, konfliktlösning och flyktingstöd är för oss
i Centerpartiet helt centrala frågor för EU-arbetet. Det
handlar inte om ett gemensamt militärt försvar - det
är något annat. Däremot anser vi att det är angeläget
att stärka EU:s krishanteringsförmåga när det gäller
de s.k. Petersbergsuppgifterna, humanitära insatser,
räddningsinsatser, fredsbevarande operationer och
internationell krishantering också med militära medel.
Det är långt ifrån detsamma som steg mot en gemen-
sam EU-armé.
Jag tror att det är till fördel för Sverige och till
fördel för den europeiska säkerheten om EU kan
utveckla effektivare instrument för en tydlig gemen-
sam profil för att förbättra EU:s möjligheter att agera
för fred och säkerhet. Det är kanske en av de vikti-
gaste uppgifterna, en av de viktigaste arbetsinsatser-
na, som svenska parlamentariker kan bidra med i EU-
arbetet. Det är vår strävan i Centerpartiet.
(Applåder)