Fru talman! Jag saknar solidariteten i Vänsterpar-
tiet. Man talar om att vi betalar för mycket till EU.
Men de pengarna går ju till länder som för inte så
många år sedan var diktaturer: Portugal, Spanien,
Grekland. De pengarna är framför allt ett uttryck för
solidaritet.
Nu ropas det på nej och veto. Men vad vill Väns-
terpartiet göra i stället? Vi ser ju hur verkligheten ser
ut. Människorätten kränks. Vilka metoder kan vi
fundera ut för att komma de människor till hjälp som
behöver vår hjälp? Det är inte bara att ropa på nej och
veto och säga att vi skall behålla pengarna här hem-
ma. Vi skall solidariskt med andra människor på
klotet försöka bygga en bättre värld. Då behövs sam-
arbete.
Jag hade önskat nej, veton och protester mot den
regeringspolitik som Vänsterpartiet understöder, som
innebär en ogenerös flyktingpolitik och ett machete-
hugg mot det svenska biståndet. Det senare är ett
uttryck som använts i ett tjänsteutlåtande av en tjäns-
teman på Sida. När frågorna om praktisk solidaritet
har varit uppe har vi minsann inte sett de karska tagen
från Vänsterpartiet.
Jag håller fast vid att Vänsterpartiet genom sitt
agerande i det europeiska sammanhanget är isolatio-
nistiskt, nationalistiskt och osolidariskt.