Herr talman! Vi har också finansierade förslag,
men vi är inte beredda att skapa en gräddfil för trans-
porterna genom att dra ned på våra sociala ambitioner
eller våra rättviseambitioner. Det är jag övertygad om
att regeringen inte heller är.
Att ni vill finansiera era vägförslag genom att dra
ned på a-kassan, får ni stå för. Det är ingen modell
som lockar oss eller dem vi företräder i svensk poli-
tik.
Apropå att lämna skulder efter sig, vet jag inte om
representanter för de borgerliga partierna här i kam-
maren är de bästa att tala om det. Det skuldinnehav vi
fick ta över vid makttillträdet när det blev regerings-
skifte i Sverige, är kanske inte något som ni ska
skryta om. Det är något som vi har fått hjälpas åt att
sanera och som har varit besvärligt för oss.
När det gäller finansieringen kan man notera att
det inte finns några PPP-finansieringar. De lån som
tas amorteras under planeringsperioden. På det viset
ger de inga skuldberg till kommande generationer.
Det räcker med de gamla skulder som man redan har
dragit på sig på infrastruktursidan.
När det gäller sjöfarten styr man inte bara genom
att investera. Det skulle inte räcka om vi anlade fler
hamnar för att få över gods till sjöfart. Det handlar
om att ha rättvis prissättning.
I dag har vi en för låg kostnad på vägtransporter
när det gäller tung trafik. Därför finns det ett tilläggs-
direktiv till Vägbeskattningsutredningen om att man
ska se på hur man kan införa kilometeravgifter för
tung trafik i Sverige.
Om vi skulle lyckas med det, och ta ut det i hela
vägsystemet kan vi få en rättvis och effektiv fördel-
ning mellan de olika transportslagen vad gäller gods-
hanteringen.