Herr talman! Jag är övertygad om att vi alla i den-
na kammare önskar en fullgod ordinarie arbetsmark-
nad där alla i yrkesverksam ålder har möjlighet att
försörja sig med eget arbete.
Jag tror också att det råder en bred enighet om att
vi måste få en större näringslivssektor. Det skulle göra
att vi får en ekonomi i bättre balans som ger pengar
till en bra skola, en god äldreomsorg osv.
Jag hoppas också att flertalet kommer att ha stor
respekt för arbetsmarknadens framtida dynamiska
utveckling med ny teknik, forskning och med en allt
skarpare internationell konkurrens. Det är också vik-
tigt att den nya arbetsmarknaden främjar en bättre
miljö i vid bemärkelse. Det gäller ett kretslopp som
minimerar farliga utsläpp men också teknik och kom-
petens som medför att jobben blir intressantare och
arbetsmiljöriktiga. Det är också en viktig del i det som
stegvis kommer att ske framöver.Små företag och nya
entreprenörer kommer att få allt större vikt.
Den arbetsrätt som riksdagens båda socialistiska
partier i dag vill genomdriva är den arbetsrätt som
utreddes under det tidiga 70-talet. Runt utrednings-
bordet satt i huvudsak män med erfarenhet från 40-,
50- och 60-talets arbetsmarknad. De var präglade av
den tidens storindustri, centraliserade stora organisa-
tioner och uppifrån kommande regler och beslut.
Många var präglade av en arbetsorganisation med en
långtgående uppdelning i rutinartade arbetsmoment.
Herr talman! Vi borde här i dag ha en diskussion
om 2000-talet. Vi vet att det kommer att bli en blixt-
rande snabb teknisk utveckling. Vi vet att vårt land
kommer att få leva med en oerhörd internationell
konkurrens. Allt detta kommer att leda till krav på
snabba omställningar och ökad flexibilitet. Det kom-
mer att leda till allt större krav på ökad kompetens. Vi
borde här i dag särskilt diskutera småföretagens situa-
tion och deras avgörande roll för att vi skall få en
fullgod ordinarie arbetsmarknad.
Dagens betänkande gäller att arbetsrätten skall
återföras till ett system där erfarenheterna som det
grundar sig på är 30-40 år gamla. Diskussionen borde
i stället peka 10-20 år framåt.
De små förändringar som det fattades beslut om i
december 1993 var i första hand ägnade att underlätta
för små företag och för deras anställda. Beslutet om
reglerna om tolv månaders provanställning var viktigt
för att ge arbetslösa bättre hjälp att kunna arbeta sig
fram till en anställning. Därigenom fick de chansen
att visa upp sig och komma in på ett ordinarie jobb.
Dessa små förändringar har egentligen inte berört
större företag, men de har skapat framtidstro hos små
företag och entreprenörer.
Jag är övertygad om att vi i dag inte har förmåga
att föreställa oss hur snabbt den tekniska utvecklingen
kommer att gå. Det kommer under åren framöver att
bli allt färre som arbetar på golvet. Detta medför att
de små företagen blir allt viktigare. Vi måste helt
enkelt få en stark småföretagsutveckling. Vi måste
skapa ett gott företagsklimat för alla företag och då
särskilt för de små och medelstora.
Den linje som de båda socialistiska partierna har
valt i denna fråga visar att de inte har förstått vikten
av att satsa på små och medelstora företag för job-
bens, ekonomins och utvecklingens skull. Jag bekla-
gar verkligen detta.
I dag diskuterar vi inte bara arbetsrätten i framti-
den. Vi diskuterar egentligen en mycket gammalmo-
dig och omodern arbetsrätt. Hur många jobb kommer
att försvinna genom denna s.k. återställarpolitik. Man
bryter en gryende framtidstro - en framtidstro som
hålls uppe med en hygglig konjunktur. Den bryts ner
genom att man icke vill förstå situationen för de små
och medelstora företagen och dess anställda. Egentli-
gen diskuterar vi skapandet av en större öppen arbets-
löshet, flera personer i AMS-åtgärder och en större
otrygghet för många. Om man inte får sköta ett före-
tag någorlunda flexibelt kan alla jobb riskeras.
Det är min förhoppning att arbetsmarknadens
parter har förmåga att diskutera det här på ett annat
sätt och att göra det mycket snabbt för att minimera
den skada som riksdagens båda socialistiska partier i
dag tänker göra svensk arbetsmarknad och svensk
företagsamhet.
Vi måste få en arbetsrätt som klarar 2000-talets
krav. Det beslut som fattades i december 1993 var ett
delsteg för små företag. Det borde ha fått kvarstå.
Med den utgångspunkten skulle man diskutera vidare
om de krav som 2000-talet kommer att ställa. Vi
måste få en arbetsrätt som är bra för små och stora
företag - en arbetsrätt som ger jobb och inflytande,
även för den enskilde på arbetsplatsen.
Jag yrkar bifall till reservationerna 1, 2, 5,9 och
12.